PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Europaudvalget 2008-09
EUU Alm.del Bilag 459
Offentligt

23 Juni 2009

Arbetsprogram för det

svenska

ordförandeskapet i EU

1 juli -- 31 december 2009

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Innehållsförteckning

DEL 1

Vi antar utmaningen…………………………………………….............................................................. 2

1. Ekonomi och sysselsättning - EU stärkt ur den ekonomiska krisen…………………………….....3

2. Klimatet - ett nytt klimatavtal på plats…………………….. ............................................................. 5

3. Rättsliga och inrikes frågor - ett Stockholmsprogram som värnar trygghet och enskildas

rättigheter…………………… ................................................................................................................... 7

4. EU:s Östersjöstrategi - renare havsmiljö och en mer konkurrenskraftig region………………. . 8

5. EU, närområdet och världen……………………………… ................................................................ 8

6. Nytt parlament, ny kommission och Lissabonfördraget.. ................................................................ 9

Avslutning……………………………………………………. ............................................................... 10

DEL 2

Prioriteringar inom varje rådsformation…………………. ................................................................. 11

1. Horisontella frågor för ett bättre EU

Allmänna frågor - GAERC………………………………............................................................... 12

2. EU som global aktör

Yttre förbindelser - GAERC……………………………................................................................. 14

3. Vända den ekonomiska utvecklingen

Ekofin - Rådet för ekonomiska och finansiella frågor….. ............................................................ 18

4. Ett tryggare och öppnare Europa

Rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF)…………….. ............................................................. 21

5. Full sysselsättning och en god hälsa

Rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

(EPSCO) ............................................................................................................................................. 25

6. Ett konkurrenskraftigt Europa

Konkurrenskraftsrådet……………………………………………………………………………….28

7. Mot en eko-effektiv ekonomi - Transport, IT/telekom och energi

Rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE)……………………………………. 31

8. Bruka utan att förbruka

Jordbruks- och fiskerådet………………………………... ............................................................... 33

9. Ett trovärdigt EU för miljön

Miljörådet…………………………………………………. ............................................................... 35

10. Hög kvalitet ger bättre tillväxt

Rådet för utbildning, ungdom, kultur……………………............................................................. 37

Bilaga: Preliminär lista över planerade möten i rådet under det svenska

ordförandeskapet………… ..................................................................................................................... 39

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Vi antar utmaningen

“Europeiska unionen står inför en avgörande tid. Tillsammans måste vi hantera den

ekonomiska krisen och arbetslösheten, men också samla världen för att möta

klimatförändringarna. Det svenska ordförandeskapet antar utmaningen.” Statsminister

Fredrik Reinfeldt

Europasamarbetet har sällan varit mer angeläget än nu. Vi lever i en tid där omvärlden

förändras snabbt och där

stora gemensamma utmaningar

måste hanteras globalt och

regionalt. EU river gränser och skapar möjligheter. Vi behöver gemensamt arbeta för ett

Europa som tar

ansvar

för

ekonomi, välfärd, miljö, trygghet

och

fred.

EU-samarbetet

måste utvecklas där det har ett mervärde.

Sverige är ordförande i EU:s ministerråd andra halvåret 2009. Ordförandeskapets vision

är ett

starkt

och

handlingskraftigt Europa

där det gemensamma ansvaret för dagens

och morgondagens utmaningar står i centrum, inklusive beredskap att hantera kriser.

Det kommande halvåret präglas av både förändringar och förnyelse. Det nyvalda

Europaparlamentet ska börja sitt arbete och en ny kommission utses. Förutsättningarna

för samarbetet ändras om Lissabonfördraget träder i kraft.

De största och viktigaste utmaningarna är

ekonomin, sysselsättningen

och

klimatet

frågor som påverkar var och en av EU:s medborgare. Ordförandeskapets främsta

målsättningar är att:

- EU ska gå stärkt ur den ekonomiska krisen.

Världen upplever en av de allvarligare

finansiella och ekonomiska kriserna i modern tid. Det

ekonomiska läget

är fortfarande

mycket kärvt. De offentliga finanserna är alltmer ansträngda och

arbetslösheten

väntas

stiga under hösten. För att EU effektivt ska kunna möta krisen krävs gemensam

handlingskraft

inom såväl det finansiella och ekonomiska området som på

arbetsmarknaden. Ordförandeskapet kommer tillsammans med medlemsstaterna att

fortsätta arbetet med att motverka krisens negativa effekter på tillväxt och sysselsättning

med sikte på ekonomisk återhämtning så fort som möjligt.

- EU ska fortsätta ta ansvar för klimathoten.

Vår tids stora utmaning är att avvärja

klimathotet och motverka de globala klimatförändringarna.

Klimatförändringarna

får

stora konsekvenser både för samhällen, enskilda människor och kommande generationer.

EU kommer att fortsätta driva på det

globala klimatarbetet.

Det är ordförandeskapets

uppgift att tillsammans med övriga parter verka för att ett

nytt klimatavtal

antas under

den internationella klimatförhandlingen i Köpenhamn i december.

Att ta sig an båda dessa uppgifter är en ambitiös agenda för EU. Men det är också ett

tillfälle för unionen att samtidigt stärka konkurrenskraften, skapa nya jobb och bidra till

en bättre miljö. Ordförandeskapets ambition är att utveckla samverkan mellan olika

politikområden så att god

ekonomisk tillväxt

kan

förenas

med

minskad belastning

på

klimat

och

miljö.

Det kräver utvecklade styrmedel, ökad innovationskraft och förnyelse

av europeiskt näringsliv.

Europa står inför fler utmaningar. EU ska fortsätta utvecklas mot ett

tryggare

och

öppnare Europa.

Ordförandeskapet vill utveckla samarbetet över gränserna för att

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

skydda

demokratiska värden

och

enskildas rättigheter

och möta de utmaningar

Europa står inför. Gemensamma krafttag behövs mot den internationella

brottsligheten.

EU behöver skapa en bättre fungerande

asyl- och migrationspolitik.

Ordförandeskapets målsättning är att utveckla samarbetet på det rättsliga och inrikes

området i det s.k.

Stockholmsprogrammet

som ska antas under hösten.

Länderna runt

Östersjön

står inför gemensamma prövningar. En sådan är hur vi

hanterar de akuta och allvarliga miljöproblemen i Östersjön. En annan är hur vi kan

göra Östersjöregionen till en starkare motor för tillväxt och utveckling.

Ordförandeskapet kommer att utveckla det regionala samarbetet i EU med Östersjön

som pilotområde. Genom att använda EU:s gemensamma regelverk ska

miljön

förbättras och

konkurrenskraften

i regionen stärkas. Ordförandeskapets målsättning är

att EU antar en särskild

strategi

för

Östersjön.

Ordförandeskapet kommer att arbeta för att stärka

EU:s roll

som

global aktör

med en

tydlig agenda för fred, utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter.

Utvidgningen

är det mest framgångsrika sättet för att inom Europa bidra till fred, demokrati och

välstånd. Arbetet med utvidgningen fortsätter.

En utgångspunkt för de svenska prioriteringarna är triosamarbetet med Frankrike och

Tjeckien samt det 18-månadersprogram som godkändes i juni 2008. Under hösten pågår

ett intensivt arbete med alla frågorna på EU:s dagordning. De prioriterade frågorna i

respektive rådskonstellation återfinns i

programmets del 2.

1. Ekonomi och sysselsättning - EU stärkt ur den ekonomiska krisen

Den globala finanskrisen har slagit mot Europa med full kraft. I dess spår följer fallande

tillväxt, konkurser och arbetslöshet. Den finansiella och ekonomiska krisen har haft en

framträdande plats på EU:s dagordning alltsedan dess första effekter blev kännbara.

Tack vare ett gemensamt agerande har EU bidragit till att ett finansiellt sammanbrott

undvikits. EU har enats om en återhämtningsplan för att motverka lågkonjunkturen,

dämpa effekterna på sysselsättningen och förbättra konkurrenskraften.

Ordförandeskapet kommer att fortsätta det arbete som har inletts under fransk och

tjeckisk ledning. Ambitionen är att arbeta för att återupprätta

förtroendet

på

finansmarknaderna, motverka krisens negativa effekter

på tillväxt och

sysselsättning samt skapa

långsiktiga lösningar

för hållbar tillväxt, sysselsättning och

öppna marknader.

Kristider innebär stora utmaningar för de offentliga finanserna. God budgetdisciplin

främjar en sund ekonomisk utveckling. En central fråga är därför att diskutera hur EU:s

medlemsstater kan

upprätthålla ordningen

i de

offentliga finanserna.

Den ekonomiska krisen är global och kräver ett globalt svar.

G20

(19 större ekonomier

och EU) är ett viktigt forum. G20 kommer under hösten att hantera frågor om resurser

till de internationella finansiella institutionerna, reglering och tillsyn av de finansiella

marknaderna, arbete mot skadlig skattekonkurrens och ökade resurser till

världsekonomin. Ordförandeskapet kommer att arbeta för en

gemensam EU-

ståndpunkt

inför

möten i G20.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Fler jobb och fler i arbete

I takt med avmattningen i ekonomin väntas ytterligare varsel och uppsägningar. Detta

får stora negativa konsekvenser för den enskilda individen och för samhället i stort. Den

ekonomiska krisen kräver att vi agerar effektivt för att begränsa och lindra effekterna.

Vi måste undvika att upprepa misstag från tidigare decennier som leder till långvarigt

utanförskap eller att människor lämnar arbetsmarknaden i förtid. Ordförandeskapet

kommer därför att prioritera agerande vad gäller

åtgärder

på

arbetsmarknaden

som

begränsar arbetslösheten, minskar utanförskapet

och får

tillbaka människor

arbete

samtidigt som grunden läggs för en

hög

och långsiktigt

hållbar sysselsättning.

Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken ligger hos medlemsstaterna. EU:s mervärde ligger

i gemensamt erfarenhetsutbyte och åtaganden om att nationellt vidta åtgärder som ökar

sysselsättningen för kvinnor och män i hela EU. Både gemensamt och i varje

medlemsstat finns ett stort behov av att hantera arbetslösheten. En

snabb återgång till

jobb

måste underlättas, och på lång sikt måste den

enskildes anställningsbarhet

och

ställning på arbetsmarknaden stärkas. En

aktiv arbetsmarknadspolitik

för bättre

omställning

och

rörlighet

på EU:s arbetsmarknad, en

effektivare matchning

samt

ökad

kompetensutveckling

och fler

entreprenörer

är viktiga faktorer för att hantera

jobbkrisen på kort och lång sikt. På företagsområdet är, förutom finansiell stabilitet och

förbättrad tillgång till

kapital,

arbetet med

regelförenklingar

och

bättre villkor

för

mindre företag viktigt.

Fungerande finansmarknader genom bättre tillsyn och reglering

Den nuvarande krisen hade inte blivit lika allvarlig om tillsynsorganen kunnat förutse

riskerna på finansmarknaderna. Därför behövs

nya regler

och

förstärkta

tillsynsorgan.

Ordförandeskapets målsättning är att nå en överenskommelse om

formerna för en

ny tillsynsstruktur,

som bl.a. innebär att ett

europeiskt organ

inrättas

som ska

övervaka stabiliteten

i det finansiella systemet som helhet. Den nya strukturen

innehåller också ett förslag som innebär att ett

europeiskt system för finansiell tillsyn

på mikronivå

etableras som bl.a. ska säkerställa en väl fungerande tillsyn över

gränsöverskridande banker och ett fungerande samarbete mellan nationella

tillsynsmyndigheter.

Långsiktig tillväxt och sysselsättning under nästa årtionde

Samtidigt som EU hanterar den allvarliga ekonomiska krisen får inte de långsiktiga

utmaningarna glömmas bort. Det är endast genom hög sysselsättning och sunda

offentliga finanser som vi kan säkra våra välfärdssystem i Europa. Den ekonomiska

krisen har visat på vikten av

långsiktiga reformer

för att

underlätta omställning,

framväxten av

nya företag

och

arbetstillfällen.

Krisen är också en möjlighet att skapa

en ekonomi som kombinerar tillväxt med miljömässig hållbarhet. Grunden för en

återhämtning av ekonomin ligger i

öppna, inkluderande

och

väl fungerande

marknader

inom och utanför EU. Det måste bli lättare för konsumenter och företagare

att ta tillvara fördelarna med EU:s inre marknad. Ett bra

företagsklimat

med enkla

regler sporrar till nya och växande företag.

Forskning

och

innovation

skapar nya

utvecklingsområden.

Väl fungerande arbetsmarknader

i samverkan med

moderna

socialförsäkringssystem

underlättar omställningar för både företag och individer.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Inför nästa årtionde står EU inför flera stora utmaningar: att utvecklas i en ökad

global

konkurrens,

återställa balansen i de

offentliga finanserna

och möta den utmaning en

åldrande befolkning

innebär. En ny strategisk och fokuserad plan för långsiktig tillväxt

och välfärd behövs. Ordförandeskapet avser bidra till att lägga grunden för

nästa

långsiktiga tillväxt-

och

sysselsättningsstrategi,

dvs. Lissabonstrategins uppföljare.

Arbetet sker med målet att under det svenska ordförandeskapet enas om övergripande

utmaningar och inriktning. Beslutet om nästa strategi fattas under det spanska

ordförandeskapet våren 2010.

2. Klimatet - ett nytt klimatavtal på plats

Utsläppen av växthusgaser

ökar och

förändringar

klimatet

sker nu

snabbare

än

vad forskningen förutsett. Risken för förändring i klimatsystemet som inte går att

påverka, ökar för varje dag. Den globala uppvärmningen är ett

miljöhot

som

kräver

globala lösningar.

Utsläppen är lika skadliga oavsett var de sker, men har det

gemensamt att de får kraftigt negativ inverkan på livet på jorden. För att minska

utsläppen av växthusgaser globalt krävs insatser i alla länder. Det är en utmaning som

kräver en

samsyn

långsiktiga åtgärder

i alla delar av samhället, både lokalt,

nationellt och internationellt.

EU utgår från FN:s klimatpanel (IPCC) som anger att det behövs minst en halvering av

de globala utsläppen mellan år 1990 och 2050 för att

begränsa ökningen

medeltemperaturen

till

två grader.

Det innebär att den

industrialiserade världen

behöver minska sina utsläpp med

25-40 procent

till

år 2020

och med 80-95 procent till

år 2050 jämfört med 1990 års nivå. Enligt IPCC är det också angeläget att skapa

förutsättningar för

utvecklingsländerna

att minska utsläppen med

15-30 procent

till år

2020 jämfört med situationen utan åtgärder.

Klimatfrågan utgör en utmaning som kräver samarbete och gemensamt agerande i såväl

Europa som världen i stort. Satsar vi globalt för en omställning till minskat beroende av

fossila bränslen kan vi

undvika stora framtida kostnader

för klimatkatastrofer.

Industriländerna har ett särskilt ansvar att gå före eftersom våra utsläpp av växthusgaser

är större än i fattiga delar av världen och eftersom vi har bättre ekonomiska

förutsättningar.

Ett globalt avtal för minskade utsläpp

FN:s ramkonvention om klimatförändringar är kärnan i det internationella klimatarbetet.

Nästan alla jordens länder deltar i arbetet med klimatkonventionen. Kyotoprotokollet

innehåller åtaganden om utsläppsminskningar för industriländerna fram till år 2012. Vid

konventionens partsmöte i

Köpenhamn

december 2009

ska beslut fattas om

nya

åtaganden

för

perioden efter 2012.

Ordförandeskapets

viktigaste målsättning

är att

leda EU för att tillsammans med

övriga parter

komma

överens om

ett

internationellt

klimatavtal

vid mötet i Köpenhamn.

EU har varit och är pådrivande i klimatarbetet inför Köpenhamnsmötet. Under det

franska ordförandeskapet antogs ett

ambitiöst lagstiftningspaket

om hur EU självt ska

möta klimathotet. EU har enats om att minska sina koldioxidutsläpp med 30 procent till

år 2020 jämfört med 1990 om andra industriländer gör jämförbara åtaganden. Annars

gäller att EU ensidigt ska minska sina koldioxidutsläpp med 20 procent till år 2020

jämfört med 1990.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Samtidigt är det uppenbart att EU, som står för 14 procent av utsläppen i världen, inte

ensamt kan motverka klimatförändringarna. Det är därför viktigt att ett

nytt globalt avtal

kommer på plats.

Anpassning och finansiering för att få alla ombord

Flera knäckfrågor återstår i de internationella förhandlingarna. Den första är hur

industriländerna ska nå

utsläppsminskningar

på

25-40 procent.

Adekvata och bindande

åtaganden om framtida utsläppsminskningar för industriländer är nödvändiga. För det

andra måste man komma överens om

utsläppsbegränsningar

växande ekonomier.

Insatser i dessa länder på medellång sikt är också avgörande för möjligheten att vända den

globala trenden av ökade utsläpp och för att hålla tvågradersmålet inom räckhåll. Den

tredje knäckfrågan att lösa är

finansiering

för

anpassning, utsläppsminskande åtgärder

i och

tekniköverföring

till

utvecklingsländer.

Anpassningsåtgärder krävs för att hantera

de skador som klimatförändringarna redan har och kommer att orsaka. Utveckling av

utsläppsmarknaderna och marknadsbaserade styrmedel behövs, därtill behövs ökad

offentlig finansiering som komplement. Flera förslag till hur medel ska genereras, styras

och förvaltas finns och kommer att diskuteras vidare under hösten.

EU:s roll

En förutsättning för att kunna driva på förhandlingarna är

fortsatt enighet inom EU.

EU har enats om en ambitiös intern klimatpolitik i och med att EU:s klimat- och

energipaket antogs. EU:s politik måste fortsätta att utvecklas, bl.a. i frågan om

finansiering,

inte minst för att svara mot de förväntningar som utvecklingsländerna har

på EU. Vi behöver ett

brett avtal

för tiden efter 2012. EU behöver också få med sig

andra industriländer på ambitiösa utsläppsminskningar. För att förbereda och agera i de

internationella förhandlingarna krävs nya ställningstaganden inom EU. Utgångspunkten

för ordförandeskapet är att i samsyn och med respekt för nationella förhållanden, verka

för EU:s sammanhållning och upprätthålla EU:s ansvar som positiv kraft i klimat-

förhandlingarna.

EU har en viktig roll att spela i relation till

utvecklingsländerna,

som ofta är särskilt

utsatta och sårbara för klimatförändringar. En central fråga, både inför

Köpenhamnstoppmötet och på längre sikt, är behovet av ett effektivt stöd för att

underlätta

länders samt människors

anpassning

till klimatförändringarnas effekter.

Den av svenska regeringen initierade

Kommissionen om klimatförändring och

utveckling

är ett viktigt bidrag. Ordförandeskapet kommer att driva EU framåt i dessa

frågor, som även har betydelse för utformningen av medlemsstaternas och EU-

kommissionens framtida utvecklingssamarbete.

Vidare är ordförandeskapets ambition att EU genom ett starkt politiskt ledarskap ska

främja omställningen till en

eko-effektiv ekonomi

där möjligheter till tillväxt stärks

och miljö- och klimathänsyn tas tillvara. Ordförandeskapet kommer att initiera en

diskussion för att möjliggöra denna utveckling.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

3. Rättsliga och inrikes frågor - ett Stockholmsprogram som värnar

trygghet och enskildas rättigheter

EU:s samarbete på området för rättsliga och inrikes frågor har successivt utvecklats.

Gemensamma lagar och metoder används för att säkerställa ett rättssäkert

gränsöverskridande samarbete. En utmaning för ordförandeskapet är att

utveckla

samarbetet ytterligare

på områden där det finns ett mervärde av samarbete över

nationsgränserna. Ordförandeskapets ambition är att anta ett

nytt strategiskt

arbetsprogram

för

hela politikområdet.

Programmet, som blir det tredje i ordningen,

ska ange ramarna och inriktningen för EU-samarbetet 2010-2014 när det gäller bl.a.

polis-, gräns- och tullfrågor, rättsliga frågor samt asyl, migration och viseringspolitiken.

Visionen för arbetet med

Stockholmsprogrammet

är ett tryggare och öppnare Europa

där enskildas rättigheter värnas.

Medborgarnas Europa

På områden som rör den

fria rörligheten

för personer måste EU-samarbetet erbjuda

lösningar på människors vardagsproblem. EU-medborgarna flyttar i allt större

utsträckning inom Europa. Allt fler arbetar utomlands och bildar familj med

medborgare från andra länder. Det är därför viktigt att

skapa större tydlighet,

t.ex. när

det gäller vilka regler som ska tillämpas för att underlätta den fria rörligheten.

Samarbete för att bekämpa brott

Brottsbekämpande myndigheter måste kunna

samarbeta över gränserna,

både mellan

EU:s medlemsstater och mellan EU och omvärlden, för att effektivt kunna

bekämpa

brottslighet.

Åtgärder för att förbättra kunskaps- och

informationsutbytet,

som är en

förutsättning för att kunna förebygga, upptäcka och utreda brott, är av stor vikt.

Ordförandeskapets ambition är att effektiv brottsbekämpning ska

balanseras

med

åtgärder som

garanterar enskildas rättigheter.

EU-samarbetet måste än mer fokusera på

åtgärder för den enskilde, både rättigheter för den som är brottsoffer och den som är

misstänkt för brott.

Asyl- och migrationsfrågor för framtiden

EU har kommit långt i arbetet med en

gemensam asylpolitik.

Ordförandeskapet

kommer att arbeta för ett gemensamt asylsystem som präglas av rättssäkerhet och

öppenhet. Det är angeläget att de gemensamma reglerna tillämpas på avsett sätt i

medlemsstaterna beträffande t.ex. mottagande, asylprövning och återvändande. En

annan viktig målsättning är att skapa gemensamma regler om

vidarebosättning

för att

hjälpa de som behöver skydd men inte kan ta sig till EU.

Liksom asylfrågorna är

migrationsfrågorna

högt prioriterade. Befolkningen i EU blir

allt äldre. Trots arbetslöshet behöver EU

arbetskraftsinvandring,

inte minst på längre

sikt. Stockholmsprogrammet bör därför innehålla åtgärder som möjliggör ökad

arbetskraftsinvandring till EU.

EU:s globala ansats

för migration är ett viktigt verktyg

för att stärka de positiva sambanden mellan

migration

och

utveckling,

för att fördjupa

dialog och samarbete med länder utanför EU, samt för att motverka irreguljär

invandring utan att möjligheten att söka asyl undergrävs.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

4. EU:s Östersjöstrategi, renare havsmiljö och en mer konkurrenskraftig

region

EU och dess regioner stärker ömsesidigt varandra. Ordförandeskapet har som ambition att

utveckla

EU:s

makroregionala samarbete.

Målsättningen är att anta en

EU-strategi för

Östersjön

som ska ge ett renare hav och göra regionen mer ekonomiskt dynamisk.

Bakgrunden till strategin är att Östersjöregionen brottas med stora utmaningar som

hanteras bäst gemensamt. Eftersom åtta av nio länder runt Östersjön är medlemmar i EU

kan

EU:s regelverk

användas för att

hantera utmaningarna.

Gränsöverskridande utmaningar ska lösas gemensamt

En av de stora utmaningarna är

miljöförstöringen

i och kring Östersjön. Övergödning,

algblomning, utfiskning och föroreningar kan inte hanteras av ett enskilt land. Östersjön

är ett unikt bräckvatteninnanhav och balansen i ekosystemet är lättrubbad. EU:s

Östersjöstrategi syftar till att arbeta mer gemensamt med dessa utmaningar, t.ex. genom

att förbjuda fosfater i tvätt- och maskindiskmedel, minska skadlig inverkan av

gödningsmedel och övrigt näringsläckage samt genom en effektivare fiskekontroll.

En annan utmaning är att

tillväxtpotentialen

i regionen inte tillvaratas till fullo och att

den finansiella krisen har slagit hårt mot Östersjöregionens närområde. Precis som

andra områden, skulle Östersjöregionen tjäna på bättre samordning. Det behövs större

gemensamma satsningar på forskning, innovation och företagande. Det kan göras t.ex.

genom att underlätta för småföretag och riva handelshinder samt poola resurser.

Energimarknader, infrastruktur och transportsystem måste utvecklas gemensamt. Det

krävs också satsningar på IT och elektronisk kommunikation.

Ytterligare ett problem som kräver gemensam hantering är den

gränsöverskridande

brottsligheten.

Ett bättre samarbete mot människohandel och annan organiserad

brottslighet behövs för att öka tryggheten i regionen. Dessutom skulle säkerheten i

Östersjön kunna förbättras genom t.ex. sjöövervakning.

Nytt verktyg för närmare samarbete

Förhoppningen är att EU:s Östersjöstrategi blir ett

verktyg

med

konkreta åtgärder

som kan få verklig betydelse i människors vardag. Modellen kan komma att tjäna som

inspiration för andra regioner i EU. Avsikten är att strategin ska koppla samman EU-

insatser, policyinstrument och resurser till gagn för Östersjöregionen, dess miljö och

konkurrenskraft. EU:s Östersjöstrategi ska stödja ett

förbättrat samarbete, bättre

tillämpning

gemenskapslagstiftning

och ett mer

effektivt utnyttjande

befintliga

EU-medel.

5. EU, närområdet och världen

EU grundades för att

säkerställa fred

och

ekonomisk utveckling

i Europa. Unionen

axlar också i ökande grad sitt ansvar för att främja

fred, stabilitet

och

utveckling

såväl

i närområdet som på andra håll i världen. Genom dialog, förhandling och incitament blir

EU en allt starkare global röst.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

EU:s globala roll

Ordförandeskapet kommer fortsätta arbeta för att

stärka EU

som

global aktör

med en

tydlig agenda för fred, utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi vill utveckla

EU:s förmåga att agera vid

internationella kriser

och stärka

samarbetet

med

viktiga

partners.

Vi vill bidra till att

insatser

inom den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken och handels- och utvecklingspolitiken

samverkar.

Relationerna till EU:s grannar är av stor betydelse. Arbetet fortsätter därför med att

utveckla den

europeiska grannskapspolitiken.

Särskilt fokus kommer att läggas vid

genomförandet av det

Östliga partnerskapet.

Avsikten är också att verka för fördjupat

samarbete med grannländerna i Medelhavsregionen, bl.a. inom ramen för

Unionen för

Medelhavet.

På den globala arenan kommer ordförandeskapet att ta till vara de nya förutsättningarna

för en fördjupad

transatlantisk dialog.

Det är angeläget att EU ytterligare stärker sitt

engagemang gentemot

Afghanistan

och

Pakistan.

EU:s roll som aktör i

Mellanöstern

behöver utvecklas. Beredskap måste finnas att hantera kriser i

Afrika.

Att stärka

utvecklingsländernas

förmåga att hantera

klimatförändringarna,

liksom

att stärka EU:s stöd till

demokratibyggande

i de yttre förbindelserna är viktiga frågor

som behöver föras framåt.

Ordförandeskapet kommer dessutom att prioritera handelsförhandlingar, främst ett

snabbt avslut i

Doharundan,

men även framsteg i

frihandelsförhandlingar.

Under ordförandeskapet planeras

toppmöten

med en rad viktiga partners: Brasilien,

Indien, Kina, Ryssland, Sydafrika, Ukraina och USA.

Fortsatt utvidgning

Den fortsatta

utvidgningsprocessen

är av strategisk betydelse för att säkerställa fred

och framsteg i ett öppet, enat Europa. Det är därför centralt att

EU står fast

vid sina

åtaganden

och de etablerade principerna på utvidgningsområdet. Takten i EU-

närmandet avgörs av de enskilda ländernas reformframsteg.

Kroatiens

förhandlingar

med EU kan under hösten komma att nå ett slutskede. Ordförandeskapet strävar efter

fortsatta framsteg i

Turkiets

anslutningsförhandlingar. En lösning av

Cypernfrågan

skulle ge en stark impuls till Turkiets EU-närmande. Ordförandeskapet kommer också

verka för att EU-närmandet ytterligare konkretiseras för länderna på

Västra Balkan,

enlighet med varje enskilt lands reformframsteg och etablerade procedurer.

6. Nytt parlament, ny kommission och Lissabonfördraget

Höstens arbete kommer att omgärdas av speciella institutionella förutsättningar. Ett nytt

Europaparlament

håller på att formera sig efter valet i juni och en ny

kommission

ska

utses. Om

Lissabonfördraget

ratificeras av alla medlemsstater ändras grunderna för

EU:s arbete. Lissabonfördraget gör EU både mer effektivt och demokratiskt. Det är

ordförandeskapets föresats att verka för att fördraget sjösätts i god anda. Goda

förutsättningar ska skapas för att Lissabonfördraget ges en smidig och fungerande

praktisk tillämpning från första början.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Under hösten kommer ordförandeskapet att

nära samarbeta

med alla institutioner och

medlemsstater. Ordförandeskapet kommer också att på bästa möjliga sätt stå till

Europaparlamentets förfogande för dialog och samtal om rådets arbete.

Avslutning

"Nu är det Sverige som bär EU:s ledartröja. Vår ambition är att nå resultat i en rad

frågor med hela Europas bästa för ögonen. Det gör vi genom ett öppet och effektivt

ordförandeskap där medborgarna står i fokus." EU-minister Cecilia Malmström

Europa står inför två överskuggande utmaningar: den globala ekonomiska krisen och

arbetet med att hejda klimatförändringarna. Sverige kommer som ordförande att arbeta

hårt för att driva dessa och andra viktiga frågor framåt. Det dagliga EU-arbetet ska vara

öppet, effektivt

och

resultatinriktat.

Öppet genom insyn och tillgänglighet, effektivt

genom att driva frågorna framåt och resultatinriktat genom att verka för att

målsättningar uppfylls och oförutsedda händelser hanteras.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

DEL 2 – Prioriteringar inom varje rådsformation

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

1. Horisontella frågor för ett bättre EU

GAERC – allmänna frågor

Allmänna rådet behandlar sektorsövergripande EU-frågor och förbereder Europeiska

rådets möten. Under hösten kommer flera av EU:s framtida utmaningar att stå i fokus:

hur tillväxt och sysselsättning ska hanteras på lång sikt, hur EU:s fortsatta utvidgning

fortskrider enligt fastlagda principer och krav, hur EU ska utvecklas hållbart och hur det

makroregionala samarbetet kan utvecklas genom en Östersjöstrategi. Allmänna rådet

svarar för övergripande frågor som behöver behandlas om Lissabonfördraget träder

ikraft.

EU:s Östersjöstrategi – en makroregion inom EU

En prioriterad uppgift för ordförandeskapet är att anta en

Östersjöstrategi

för EU. EU:s

Östersjöstrategi ska koppla samman EU-insatser, policyinstrument och befintliga

resurser på ett tvärsektoriellt sätt till gagn för Östersjöregionen, dess miljö och

ekonomiska utveckling. Kommissionens förslag kommer att diskuteras vid en

ministerkonferens i september parallellt med att strategin behandlas i rådet. Avsikten är

att enas om

strategin

vid Europeiska rådets möte i oktober.

Fortsatt utvidgning

Utvidgningen

är EU:s främsta instrument för att skapa stabilitet, demokrati och

välstånd i Europa. Den fortsatta utvidgningsprocessen är av strategisk betydelse för att

säkerställa fred och framsteg i ett öppet och enat Europa. Det är angeläget att EU står

fast vid gjorda åtaganden och de etablerade principerna på utvidgningsområdet. Takten i

EU-närmandet avgörs av de enskilda ländernas reformframsteg och anpassning till EU:s

regelverk.

Utan att ge avkall på EU-medlemskapets krav verkar ordförandeskapet för att

Kroatiens

förhandlingar med EU kan nå ett slutskede under hösten.

Ordförandeskapet strävar efter fortsatta framsteg i

Turkiets

anslutningsförhandlingar.

En lösning av

Cypernfrågan

skulle vara ett positivt bidrag till Turkiets EU-närmande.

Kommissionens bedömning om

före detta jugoslaviska republiken Makedoniens

reformframsteg i höstens översynsrapport ligger till grund för eventuella beslut om

ytterligare steg i landets EU-närmande.

Ordförandeskapet verkar för att medlemskapsperspektivet ytterligare konkretiseras för

de potentiella kandidatländerna på

Västra Balkan.

Medlemskapsansökningar från

regionen kommer att föreläggas rådet för beslut om att uppdra åt kommissionen att

inleda en utvärdering (avis) enligt etablerade procedurer. Ordförandeskapet kommer att

verka för att stödja reformprocessen i Kosovo.

En tillväxt- och sysselsättningsstrategi för nästa årtionde

Lissabonstrategin är EU:s gemensamma ramverk för att skapa hållbar tillväxt och ökad

sysselsättning. Den syftar till att skapa makroekonomisk stabilitet, stärka

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

konkurrenskraften genom att investera i forskning och utbildning, förbättra

företagsklimatet, förverkliga den inre marknaden, förbättra arbetsmarknadens

funktionssätt och stärka den sociala sammanhållningen. Under hösten inleds arbetet

med hur

strategin för tillväxt och sysselsättning

ska utformas för nästa årtionde.

Ordförandeskapets ambition är att den framtida strategin ska vara fokuserad och hantera

de största utmaningarna på längre sikt: att ställa om EU till en eko-effektiv ekonomi för

att klara miljö- och klimatmålen, stärka EU:s globala konkurrenskraft genom öppet

handelsutbyte, samt motverka effekterna av en åldrande befolkning och återställa

hållbara offentliga finanser. På basis av bidrag från flera rådskonstellationer kommer

Allmänna rådet att förbereda Europeiska rådets diskussion och slutsatser om den

kommande strategins inriktning.

Ett hållbart Europa

Hållbar utveckling innebär att människors levnadsstandard ska förbättras samtidigt som

kommande generationer ska ges samma möjlighet till livskvalitet och välbefinnande.

EU:s hållbarhetsstrategi

framhåller sambandet mellan miljö-, sociala och ekonomiska

frågor. Ordförandeskapet kommer att, bl.a. på basis av ett förslag från kommissionen,

göra en uppföljning av EU:s hållbarhetsstrategi med syfte att Europeiska rådet i

december ska

anta

färdplan

för

framtiden.

Öppenhet i EU

Öppenhet är grundläggande för tilltron, legitimiteten och effektiviteten i offentliga

förvaltningar. Den så kallade

öppenhetsförordningen

gäller alla handlingar som finns

hos rådet, kommissionen och Europaparlamentet. Förordningen innebär att medborgare

har en principiell rätt att ta del av handlingar, eller delar av handlingar, så länge

informationen inte skyddas av sekretess. Ordförandeskapet strävar efter att stärka

öppenheten inom EU och målsättningen är att

avsluta förhandlingarna

om en

revidering av öppenhetsförordningen.

Mer för pengarna

EU:s budget

måste anpassas efter dagens behov och

framtidens utmaningar.

Det

kräver reformer och omprioriteringar av de gemensamma utgifterna. Ordförandeskapet

är redo att inleda en debatt om detta så snart kommissionens rapport om budget-

översynen presenterats. Diskussionen om bl.a. den framtida sammanhållningspolitiken

kommer att fortsätta inom ramen för budgetöversynen.

Viktigare möten:

•

Ministerkonferens om EU:s Östersjöstrategi och makroregionala strategier den 17-

18 september i Stockholm.

•

Lokal och regional förankring av Lissabonstrategin den 10-11 november i Göteborg.

•

Högnivåkonferens om jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning den 15-16

oktober i Stockholm.

•

Konferens ”Tillvarata den territoriella potentialen” den 10-11 december i Kiruna.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

2. EU som global aktör

GAERC – Yttre förbindelser

EU spelar idag en mycket viktig roll för att främja fred, demokrati, mänskliga

rättigheter och utveckling i olika delar av världen. Beredskap att möta det oväntade och

att samordna EU:s agerande i krissituationer kommer att vara avgörande för framgång

under ordförandeskapet. Det är viktigt att utnyttja EU:s samtliga instrument, från civila

och militära krishanteringsinsatser till dialog och diplomati inom den gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom handels- och utvecklingspolitiska insatser. En

målsättning för arbetet under hösten är att verka för en effektiv och samstämmig extern

politik i syfte att stärka EU som global aktör.

Relationerna med närområdet

Arbetet med att utveckla den europeiska

grannskapspolitiken

kommer att vara

prioriterat. Genomförandet av det

Östliga partnerskapet

kommer att ges särskild

fokus. Partnerskapet syftar till att förstärka och fördjupa EU:s relationer med de sex

östliga grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och

Vitryssland och främja ländernas EU-integration inom viktiga områden, såsom handel,

migration och lagstiftning. Ordförandeskapet avser verka för att genomförandet av det

Östliga partnerskapet tar fart och konsolideras, bl.a. genom det nya multilaterala

samarbetet, förhandlingar om associeringsavtal och frihandel och steg för att underlätta

människors rörlighet.

Förhandlingarna mellan

och

Ukraina

om ett associeringsavtal, inklusive

frihandelsfrågor, kommer att vara prioriterade och en viktig del vid det planerade

toppmötet. Ordförandeskapet kommer också att verka för fördjupat samarbete med EU:s

grannländer i

Medelhavsregionen,

genom engagemang i EU:s förhandlingar med dessa

länder och inom ramen för Unionen för Medelhavet.

EU som global aktör stärks också av framsteg i utvidgningsprocessen och har betydande

strategiska intressen av en lösning i

Cypernfrågan. Västra Balkan

blir viktigt med

fokus på ländernas EU-närmande. Det är centralt att stärka de politiska reformkrafterna

Bosnien-Hercegovina.

Ordförandeskapet kommer att verka för att stärka

reformprocessen i

Kosovo

och landets relationer med EU.

Ordförandeskapet kommer också att verka för framsteg i frågor som rör

viseringsfrihet

för medborgare i Västra Balkanregionen och viseringsförenklingar, med viseringsfrihet

som långsiktigt mål, för medborgare i de länder som omfattas av Östliga partnerskapet.

Relationerna med

Ryssland

är strategiskt viktiga. Ett toppmöte mellan EU och

Ryssland planeras hållas i Stockholm. Ambitionen är en bred, uppriktig dialog, och

framsteg i förhandlingarna om ett nytt brett avtal. Det är också angeläget att fortsätta

dialogen om mänskliga rättigheter, det gemensamma grannskapet och frusna konflikter.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Förstärkt samarbete och politisk aktörsroll i världen

Att stärka det

transatlantiska samarbetet

är en fråga av stor strategisk vikt, inte minst

för ansträngningarna att uppnå en hållbar globalisering. De nya förutsättningarna för ett

fördjupat samarbete, som föreligger med en ny administration i USA, ska tas tillvara.

Ordförandeskapet kommer att verka för att det politiska och ekonomiska samarbetet

utvecklas

och

fördjupas,

inte minst på klimat- och energiområdet och för fred och

säkerhet, samt för en transatlantisk marknad utan handelshinder. Ett toppmöte EU-USA

väntas hållas under hösten.

Relationerna

EU-Brasilien

kommer att ges särskild uppmärksamhet genom det

toppmöte som planeras hållas i Stockholm.

EU:s samarbete med länder i

Asien

kommer att stärkas och fördjupas. Toppmöten

planeras med Kina och Indien. Förhandlingar om ett nytt

ramavtal

med

Kina

och ett

frihandels- och investeringsavtal

med

Indien

kommer att vara viktiga.

EU har tagit på sig ett växande ansvar som global aktör. Det gäller exempelvis dialog

med och insatser i

Afghanistan

som kommer att stå högt på EU:s dagordning, liksom

relationen till

Pakistan.

Det är av stor vikt att EU ytterligare stärker och konsoliderar

sitt engagemang gentemot dessa länder inklusive i ett regionalt perspektiv. Situationen i

Mellanöstern

och en aktiv EU-roll i fredsansträngningarna prioriteras. Arbetet för en

tvåstatslösning – med en palestinsk och en israelisk stat som lever i fred med varandra –

och respekt för folkrättsliga skyldigheter är centralt.

Iran

kommer att kräva särskild

uppmärksamhet, inte minst den nukleära frågan. Hög beredskap måste också finnas för

krishantering i anslutning till konflikter i

Afrika.

Genomförandet av den gemensamma

EU-Afrikastrategin

är också en viktig fråga. Ett

EU-Sydafrika

toppmöte är planerat.

Ordförandeskapet avser verka för framsteg i förhandlingarna om

ekonomiska

partnerskapsavtal

med ett stort antal utvecklingsländer i Afrika, Karibien och

Stillahavsregionen.

Folkrätten,

mänskliga rättigheterna, demokrati

och

rättsstatsprincipen

ska

genomsyra arbetet i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive

dialogerna med tredje land och frågor om fredsbyggande i EU:s samarbete med FN,

OSSE och Europarådet, liksom EU:s utvecklingspolitik. Ordförandeskapet kommer

också att verka för större synlighet kring EU:s politik på de mänskliga rättigheternas

område.

EU:s samarbete och roll inom

nedrustning

och

icke-spridning

har vuxit de senaste

åren och ska stärkas genom bl.a. uppföljning av EU:s strategi mot massförstörelsevapen

och aktivt agerande globalt i samarbete med partners.

Utveckling av EU:s krishanteringsförmåga

Utvecklingen av

EU:s krishanteringsförmåga

är en viktig del av målsättningen att

stärka EU som global aktör. Syftet är att åstadkomma en förbättring av EU:s förmåga att

agera vid krissituationer och därmed på ett effektivare sätt bidra till internationell fred

och säkerhet. Ordförandeskapet kommer att verka för att öka användbarheten av EU:s

civila och militära krishanteringsförmåga, för en fortsatt

förmågeutveckling

och för en

mer effektiv samordning mellan

EU:s krishanteringsinstrument.

Det

europeiska

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

försvarsmaterielsamarbetet

ska utvecklas för att stärka den europeiska

krishanteringsförmågan.

Samverkan

mellan

och andra

organisationer,

inklusive

FN, OSSE, Nato och AU kommer att prioriteras. Vidare kommer arbetet med

säkerhet

och

utveckling

och

mänskliga rättigheter

att utvecklas, liksom EU:s arbete med

medling och

säkerhetssektorreform.

Ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet

med genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution om

kvinnor, fred

och

säkerhet.

Uppföljning av pågående

krishanteringsinsatser

kommer att vara en viktig del av

ordförandeskapsarbetet. Ordförandeskapet kommer att uppmärksamma att den

europeiska säkerhets- och försvarspolitiken fyller tio år.

Utvecklingsfrågor med fokus på klimat och demokrati

Att bidra till att

utvecklingsländerna

effektivt kan bekämpa fattigdom i dess olika

former samt möta de utmaningar som följer i spåren av den globala

ekonomiska krisen

och av

klimatförändringarna

är avgörande framtidsfrågor. Slutsatser från den

svenskinitierade

Kommissionen för klimatförändring och utveckling

utgör ett viktigt

bidrag till arbetet med att integrera klimatanpassning i utvecklingssamarbetet samt inför

klimatmötet i Köpenhamn. Att stärka EU:s stöd till

demokratibyggande i de yttre

förbindelserna är

viktigt eftersom demokratisering bidrar till fattigdomsminskning i

alla dess dimensioner. Ordförandeskapets ambition är att skapa ett sammanhängande

och enhetligt ramverk för att effektivisera EU:s stöd till demokratibyggande världen

över. Ordförandeskapet kommer också att arbeta med konkreta åtgärder för att

EU:s

utvecklingssamarbete

ska

effektiviseras

och för att olika politikområden ska

samverka för att bidra till hållbar global utveckling, dvs.

samstämmighet för

utveckling.

Den

ekonomiska nedgången

slår särskilt hårt mot de fattigaste länderna

och är ett exempel på en fråga som måste hanteras över flera politikområden.

Ökad frihandel

Frihandel och öppenhet främjar tillväxt, sysselsättning och utveckling. Ett snabbt avslut

handelsförhandlingarna

i WTO,

Doharundan,

är särskilt angeläget i ljuset av den

ekonomiska krisen och de protektionistiska strömningarna. Ordförandeskapet kommer

också att arbeta för framsteg, och om möjligt avslut i, pågående förhandlingar om

frihandelsavtal

med bl.a. Sydkorea, Indien, Ukraina, Gulfstaternas samarbetsråd,

Andinska gemenskapen och Centralamerika. En viktig framtidsfråga är hur tillväxt- och

handelsfrågor bättre kan stödja varandra. Arbetet kommer fokusera på att stärka och

utveckla

den

externa dimensionen

av Lissabonstrategin. Även EU:s handelsrelationer

med tredje land bör ingå som en tydlig komponent i uppföljaren till Lissabonstrategin.

Ordförandeskapet kommer vidare att verka för att

handelspolitiken

ska understödja

ansträngningarna inför

klimatmötet

i Köpenhamn. De ökade behoven av offentlig

handelsfinansiering till följd av finanskrisen bör mötas samtidigt som internationella

avtal på området respekteras. Regelverken bör anpassas för att främja spridandet av

klimatvänlig teknologi, särskilt till utvecklingsländer.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Viktigare möten:

•

Informellt utrikesministermöte (s.k. Gymnichmöte) kommer att hållas den 4-5

september 2009 i Stockholm.

•

Informell handelsministermiddag äger rum den 13 september i Bryssel.

•

Informellt försvarsministermöte hålls den 28-29 september i Göteborg.

•

European Development Days arrangeras den 22-24 oktober i Stockholm.

Biståndsministrar m.fl. kommer delta.

•

Ett stort antal s.k. ”tredjelandsmöten” kommer att äga rum i Bryssel, New York,

Stockholm och på en rad andra platser, inom ramen för EU:s omfattande samarbete

med länder utanför EU och multilaterala organisationer.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

3. Vända den ekonomiska utvecklingen

Ekofin - Rådet för ekonomiska och finansiella frågor

Verksamheten kommer att präglas av den fortsatta hanteringen av den ekonomiska och

finansiella krisen bl.a. genom arbetet med att lösa problemen på finansmarknaden och

att hantera lågkonjunkturen och den stigande arbetslösheten. Målsättningen är att

återupprätta förtroendet för finansmarknaderna och ordning i de offentliga finanserna

samt att motverka krisens negativa effekter på tillväxt och sysselsättning.

Den ekonomiska och finansiella krisen

Den europeiska ekonomin står sedan hösten 2008 inför

utmaningar

utan motstycke i

modern tid. Den globala konjunkturen har försämrats kraftigt. Problemen på världens

finansmarknader har bidragit till att företag och hushåll har fått svårare att låna pengar. I

kombination med en minskad global efterfrågan och en hög grad av osäkerhet har detta

resulterat i den kraftigaste konjunkturnedgången sedan 30-talet.

EU och dess medlemsstater har agerat gemensamt för att motverka krisen i alla dess

aspekter. Ett antal åtgärder har vidtagits för att få det

finansiella systemet

att fungera.

Dessa har tillsammans med de åtgärder som genomförts av Europeiska centralbanken

(ECB) och andra centralbanker bidragit till att förtroendet för finansmarknaderna delvis

kunnat återställas. Europeiska rådet enades i december 2008 om en gemensam

återhämtningsplan

inriktad på att lindra krisens effekter på tillväxt och sysselsättning i

EU. En rad åtgärder har vidtagits i medlemsstaterna, vilket i kombination med att de

automatiska stabilisatorerna tillåtits att verka, har dämpat den ekonomiska nedgången.

Ordförandeskapets huvuduppgift är att driva vidare EU:s arbete med att få

finansmarknaden

att

fungera

och

motverka

den

ekonomiska krisen.

Det handlar

bl.a. om att

följa upp

de åtgärder som vidtagits på finansmarknaden, däribland

garanti-

programmen

för banker och hanteringen av dåliga tillgångar. Vidare handlar det om att

följa upp och

utvärdera

stimulansåtgärder

som vidtagits av EU och dess

medlemsstater och inleda en diskussion om hur

balansen

i de

offentliga finanserna

ska

återupprättas.

Prioriteringarna för verksamheten i Ekofinrådet speglar behovet av åtgärder på en bred

front av politikområden. Ordförandeskapet har

beredskap

att vid behov ta de ytterligare

initiativ som kan krävas för att motverka den ekonomiska och finansiella krisen.

Den ekonomiska krisen är global. Ett viktigt forum för diskussion och beslut om de

globala svaren på krisen är

G20,

som är sammansatt av länder som står för 85 procent

av den samlade produktionen i världen. G20 kommer under hösten att bl.a. hantera

frågor om ökade resurser till de finansiella institutionerna. I Ekofinrådet kommer

ordförandeskapet att arbeta för att etablera en gemensam EU-position inför möten i

G20.

Tillsyn över och reglering av de finansiella marknaderna

Erfarenheterna av den finansiella krisen har visat att tillsyn och gällande lagstiftning

behöver förbättras. Det är viktigt att förstärka det nuvarande regelverket och att skapa

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

ett robust system med sikte på att förhindra uppkomsten av framtida kriser på

finansmarknaden. Den föreslagna nya

strukturen

för

tillsyn

över den

finansiella

sektorn

i EU syftar till att förstärka möjligheten att upptäcka risker som kan vara

skadliga för den finansiella stabiliteten. Förändringarna handlar främst om att förbättra

samverkan, samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter på såväl makro- som

mikronivå.

Förslagen från kommissionen innebär en förstärkning av tillsynen på båda dessa nivåer.

Som en del föreslås inrättandet av ett

EU-gemensamt organ

för

makrofinansiell

tillsyn.

Som en andra komponent föreslås tre

EU-myndigheter

för

mikrofinansiell

tillsyn.

Dessa myndigheter ska bl.a. säkerställa att tillsynen över gränsöverskridande

finansiella grupper i Europa fungerar bättre. Avsikten är att under ordförandeskapet nå

politisk enighet om förslagen.

Långsiktigt hållbara offentliga finanser

Särskilt i kristider är det viktigt att använda resurserna rätt och att ha

god ordning i de

offentliga finanserna.

Det är också viktigt att de åtgärder som genomförs för att

motverka kortsiktiga problem inte står i strid med vad som är önskvärt på längre sikt.

Hållbarhet och kvalitet i de offentliga finanserna

är en prioriterad fråga.

Budgetdisciplin med sikte på god ordning i de offentliga finanserna, främjar en sund

ekonomisk utveckling. Därför är det viktigt med en korrekt och ansvarsfull tillämpning

stabilitets- och tillväxtpakten.

Vidare handlar det om att formulera en strategi för

hur medlemsstaterna ska vända de stora underskotten i de offentliga finanserna och hur

vi kan förbereda oss för att möta de utmaningar som väntar i framtiden. Inte minst

måste vi föra arbetet vidare med hur vi möter de långsiktiga utmaningar för ekonomin

som en

åldrande befolkning

och finansieringen av våra välfärdssystem.

EU:s politik för att långsiktigt främja tillväxt och sysselsättning i medlemsstaterna finns

samlad i

Lissabonstrategin.

Finansministrarna kommer att utvärdera centrala aspekter

av strategin inom sitt ansvarsområde och diskutera utformningen av denna politik efter

år 2010.

Ordförandeskapet planerar också ett utbyte av erfarenheter och kunskaper kring

det

praktiska budgetarbetet.

Det syftar till att stärka budgetprocessen i EU:s

medlemsstater, vilket är ett led i det långsiktiga arbetet med att förbättra kvalitén och

hållbarheten i de offentliga finanserna.

Klimat

En högprioriterad fråga är att medverka till att de internationella klimatförhandlingarna

förs vidare. En avgörande fråga är

finansieringen

av utsläppsminskningar och

klimatanpassning.

Ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt och handel med

utsläppsrätter, har en central roll i arbetet med att rätta till problemen på klimatområdet.

För att EU ska kunna nå sina klimat- och energipolitiska mål samt ställa om till en eko-

effektiv ekonomi måste de ekonomiska styrmedlen vara rätt utformade.

Ordförandeskapet kommer därför att initiera en diskussion om hur vi på bästa sätt kan

använda

ekonomiska styrmedel i klimatpolitiken,

exempelvis de som nämns ovan.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Övriga frågor

En viktig uppgift är att verka för att rådet och Europaparlamentet enas om

årsbudgeten

för 2010.

Vidare kommer arbetet med att skapa en

inre marknad för betalningar

inom EU att föras vidare. Andra viktiga frågor på dagordningen är harmoniserade regler

för

fakturering

på

mervärdesskatteområdet, god förvaltning

på

skatteområdet

(särskilt arbetet med beskattning av inkomster av sparande) samt

bekämpning

skattebedrägerier.

Viktigare möten:

•

Ett informellt Ekofinmöte kommer att hållas den 1-2 oktober i Göteborg. Även EU-

ländernas centralbankschefer kommer att delta.

•

Informellt möte med Kommittén för finansiella tjänster (FSC) den 10 juli i

Stockholm.

•

Ett informellt möte med eFörvaltningsministrarna och en eFörvaltningskonferens

den 18-20 november i Malmö.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

4. Ett tryggare och öppnare Europa

Rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF)

De senaste årens globalisering har inneburit förändring och positiv utveckling för

samhället i stort. Ökad rörlighet och nya teknologier innebär stora möjligheter, men

även utmaningar. Ett väl fungerande, gränsöverskridande samarbete är viktigt för att på

ett bra sätt hantera vår tids migrationsströmmar och främja migrationens positiva

effekter. Samarbete över gränserna, både mellan EU:s medlemsstater och mellan EU

och omvärlden, är också nödvändigt för att effektivt kunna bekämpa t.ex.

gränsöverskridande brottslighet. Ordförandeskapet infaller under en viktig period. Ett

nytt strategiskt arbetsprogram (Stockholmsprogrammet) för hela politikområdet ska tas

fram. En viktig komponent i det kommande programmet är att skapa en bättre balans

mellan åtgärder för att säkerställa säkerhet och åtgärder för att tillvarata individens

rättigheter.

Rättigheter för medborgarna

Det är av stor betydelse för många medborgares vardag att skapa en större rättslig

förutsebarhet. Om det uppstår

civilrättsliga

problem när man flyttar inom EU eller har

egendom i en annan medlemsstat kan det i praktiken störa den fria rörligheten. Det är

angeläget att förhandlingar om en

förordning om arv och testamente

inleds.

Förordningen kommer bl.a. att innehålla regler om ett europeiskt arvscertifikat och om

vilket lands lag som ska tillämpas. Översyn av

Bryssel I-förordningen

om domstols

behörighet och erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska

också ske. Ett viktigt rättsligt projekt handlar om

e-juridik

där ambitionen är att en

europeisk Internetportal ska kunna öppnas före årsskiftet. I portalen ska man bl.a. kunna

söka information om lagar och rättsliga förfaranden i medlemsstaterna.

Samarbetet inom EU på det

straffrättsliga området

bygger på att medlemsstaterna litar

på varandras rättssystem. Principen om ömsesidigt erkännande och verkställande av

varandras domar och beslut är central. För att detta system ska bli mer effektivt krävs

förtroendeskapande åtgärder, t.ex. måste rättigheterna för den som är misstänkt för brott

förstärkas. Under hösten kommer bl.a. förhandlingar om

minimiregler

rätt

till

tolkning

och

översättning

för den som är

misstänkt för brott

att äga rum.

Ordförandeskapet kommer också att arbeta med frågor som rör stöd och information till

den som utsatts för brott, oavsett i vilket EU-land det inträffat, och förhandla fram

rådsslutsatser om en

samordnad strategi

och

praktiska åtgärder

för

stöd

till

brottsoffer.

Kampen mot brottsligheten

Det europeiska samarbetet är avgörande i kampen mot den gränsöverskridande

organiserade brottsligheten. Samarbetet måste utvecklas mellan de brottsbekämpande

aktörerna bl.a. ländernas polis, tull och åklagare å den ena sidan och det europeiska

åklagarsamarbetet

Eurojust

och polisbyrån

Europol

å den andra. Ett effektivare

informationsutbyte är grunden för detta arbete och ordförandeskapet kommer att lägga

fram ett förslag till en

strategi för informationsutbyte.

Förslag kommer också

presenteras om att

ackreditering av laboratorieverksamhet

för DNA och finger-

avtryck ska bli obligatoriskt i hela EU. Medlemsstaternas

gränskontroll

är också ett

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

viktigt verktyg i kampen mot gränsöverskridande brottslighet.

Schengens nya

informations-system

kommer att få stor betydelse för det internationella samarbetet

mellan brottsbekämpande myndigheter och för gränskontrollen, och ordförandeskapet

kommer att prioritera detta arbete.

Ökat informationsutbyte mellan myndigheterna i EU:s medlemsstater i syfte att bl.a.

bekämpa brott är nödvändigt. Ordförandeskapet avser verka för att detta motsvaras av

mekanismer för att informationen hanteras på ett rättssäkert sätt med skydd för den

enskildes integritet.

Sverige kommer, i samarbete med andra medlemsstater, att ta initiativ till ett förslag om

överförande av lagföring

som innebär att en person som är misstänkt för brott i ett

land kan ställas inför rätta (lagföras) i ett annat land. Skälet till att lagföringen överförs

är att den bör ske där det är lämpligast, t.ex. i den stat där den misstänkte har sin

hemvist eller i den stat där den misstänkte redan lagförs för annan brottslighet.

Ordförandeskapet kommer också arbeta för att utveckla kunskapsutbytet om brottslighet

och metoder för att förebygga den, särskilt sådan brottslighet som påverkar

medborgarnas dagliga liv. Initiativ för att stärka det europeiska brottsförebyggande

nätverket,

EUCPN,

kommer att tas.

En viktig fråga under hösten är att skärpa EU-regleringen när det gäller

sexuell

exploatering av barn och barnpornografi

(inkl. grooming) och att

bekämpa

människohandel.

Nya rambeslut rörande dessa frågor ska förhandlas. Vidare väntas

EU anta en åtgärdsplan för samarbetet med ursprungs- och transitländer när det gäller

människohandel. En ministerkonferens om människohandel hålls i Bryssel med

medverkande från bl.a. samtliga EU-länder, Ryssland, Ukraina, västra Balkan och USA.

De senaste årens terroristattacker i Europa och världen i övrigt har resulterat i ett

fördjupat

EU-samarbete mot terrorism.

Ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet

på basis av de handlingsplaner som antagits inom EU. Nya erfarenheter, kunskaper och

bästa praxis måste få genomslag i samarbetet. Lärdomar kan dras av framgångsrika

nationella projekt för att utveckla förebyggande åtgärder mot radikalisering och

rekrytering till våldsbejakande extrema grupper.

Stärkt förmåga att förebygga och hantera kriser och katastrofer

EU:s förmåga att hantera

kriser

och

katastrofer

har förbättrats de senaste åren, men

det finns behov av att utveckla samarbetet. Ordförandeskapet kommer att sträva efter att

skapa ett säkrare EU genom att minska riskerna för kriser och katastrofer och anpassa

förmågan att hantera dem. Insatser görs för att utveckla såväl medlemsstaternas som

EU:s arbete med att

förebygga

kriser och katastrofer. Arbetet med att öka unionens

kompetens och stärka samarbetet för att förebygga och hantera större CBRN-händelser

(kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) är en del av ambitionen på

civilskyddsområdet. Ordförandeskapet kommer att behandla kommissionens

meddelande om

terrorismförebyggande åtgärder

för CBRN-området. Målet är att

enas om hur utvecklingen av området ska fortsätta.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

En gemensam asyl- och migrationspolitik

EU har beslutat att införa ett gemensamt

asylsystem

som är öppet och rättssäkert.

Ordförandeskapets ambition är att medverka till att reglerna på asylområdet tillämpas

på avsett sätt i medlemsstaterna. Under hösten kommer det förslag till direktiv som

syftar till att skapa ett mer

likvärdigt mottagande av asylsökande

i EU att

omförhandlas. Förslaget innehåller bl.a. bestämmelser om asylsökandes tillträde till

arbetsmarknaden. För att behålla trovärdigheten i asylsystemet bör det finnas rättssäkra

bestämmelser om återvändande för den som får avslag på sin asylansökan och måste

återvända till sitt hemland. Parallellt krävs stöd till flyktingmottagande i regioner

utanför EU. Ett viktigt sådant stöd är ett

EU-gemensamt program för

vidarebosättning.

EU bör arbeta för att bli mer attraktivt för

arbetskraftsinvandring.

Arbetet med att

utforma gemensamma regler fortsätter under hösten. Kopplingarna mellan

migration

och utveckling

är centrala för en hållbar och långsiktig politik. Migrationens positiva

effekter på utvecklingen i både destinations- och ursprungsländer och för migranterna

själva ska främjas i samarbete med tredje länder. Detta sker inom ramen för

EU:s

globala ansats för migration,

där partnerskap med tredjeländer utgör ett viktigt

verktyg för genomförandet av detta arbete.

Samarbete på EU-nivå är också av avgörande betydelse för

viseringspolitiken.

Gemensamma regler behövs som kan underlätta kontakten mellan människor.

Ordförandeskapet vill bidra till ett smidigt införande av VIS –

informationssystemet

för viseringar,

i december 2009. VIS kommer att underlätta prövningen av

viseringsansökningar bl.a. genom krav på fingeravtryck och foto. En gemensam

viseringskodex kommer att beslutas under 2009.

Integrationen stärks genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte

En effektiv integrationspolitik behövs till skydd för individens rättigheter och för att

realisera migrationens potential. Utgångspunkten i EU-samarbetet på det

integrationspolitiska området är principen om medlemsstaternas nationella kompetens.

Medlemsstaternas

politik för integration

bör stärkas genom ett aktivt europeiskt

kunskaps- och erfarenhetsutbyte som bygger på de gemensamma grundprinciperna för

integration. EU-samarbetet ska bidra till en ambitiös politik i medlemsstaterna i enlighet

med rådets slutsatser om integration från november 2008. Ordförandeskapet avser verka

för att jämförbara indikatorer identifieras på europeisk nivå för uppföljning av

integrations-politikens resultat.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Viktigare möten:

•

Informellt möte med justitie-, inrikes- och migrationsministrar den 15-17 juli i

Stockholm. Mötet kommer att ägnas åt diskussioner kring ett nytt strategiskt

arbetsprogram för det rättsliga och inrikes samarbetet avseende perioden 2010-2014.

•

Konferensen ”Justice in the EU- from the Citizen’s Perspective” anordnas den 22-

23 juli i Stockholm. Konferensen kommer att handla om enskildas tillgång till

rättvisa i EU.

•

Konferens om arbetskraftsinvandring och dess utvecklingspotential i en tid av

rörlighet äger rum den 15-16 oktober i Malmö.

•

Ministerkonferens ”Towards a Global Action against Trafficking in human beings”

kommer att anordnas den 19-20 oktober i Bryssel. Deltagande från EU, ENP-

länderna, Ryssland, USA och andra.

•

Konferens om nyanländas etablering – fokus incitament och arbete den 14-16

december i Malmö.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

5. Full sysselsättning och en god hälsa

Rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

(EPSCO)

Full sysselsättning för både kvinnor och män och minskat utanförskap genom fortsatta

strukturreformer kommer att stå i fokus för arbetet. En god hälsa är avgörande av både

ekonomiska och sociala skäl. Dessa målsättningar är nödvändiga för att EU ska kunna

hantera kortsiktiga utmaningar i form av stigande arbetslöshet och långsiktiga

utmaningar som globaliseringen och EU:s åldrande befolkning. Ordförandeskapets

arbete inom arbetsmarknads-, social-, hälso- och sjukvårds- samt jämställdhetspolitiken

kommer att vägledas av detta.

För full sysselsättning och minskat utanförskap

Arbete utgör den viktigaste grunden för ekonomisk och social välfärd för såväl den

enskilde som för samhället. På kort sikt är åtgärder för att öka sysselsättningen

avgörande. På lång sikt är det nödvändigt att tillvarata hela EU:s arbetskraftspotential

och få fler européer i arbete. EU har inte råd med att människor står utanför

arbetsmarknaden. En stabil grund måste byggas för att säkra arbetsmarknaderna och

trygghetssystemen i Europa. I det rådande konjunkturläget kan vi inte kortsiktigt lindra

effekten av en stigande arbetslöshet genom att låsa in människor i system som innebär

ett permanent utanförskap. Ordförandeskapet kommer arbeta för att hitta lösningar som

mildrar negativa effekter av en dämpad sysselsättningstillväxt och som möjliggör

fortsatta reformer för att skapa starkare och mer inkluderande arbetsmarknader. En aktiv

arbetsmarknadspolitik och en aktiv socialförsäkringspolitik är viktiga inslag.

Ordförandeskapet kommer under hösten att arbeta för att säkerställa att EU agerar

samstämmigt och med ansvar för att värna om Europas sysselsättning och

välfärdssystem på lång sikt. Ordförandeskapet kommer att driva målsättningen om

full

sysselsättning och minskat utanförskap

inom ramen för EPSCO-rådets arbete. Målet

är att anta

slutsatser

inför Europeiska rådet om EU:s nya strategi för tillväxt och

sysselsättning för det kommande årtiondet, dvs. nästa Lissabonstrategi.

Främja en god hälsa

En god hälsa för EU:s medborgare är av stor vikt. Förebyggande åtgärder krävs.

Förhandlingarna om det s.k.

patientrörlighetsdirektivet,

som syftar till att öka

patienters möjlighet att söka och motta hälso- och sjukvård samt tandvård i ett annat

land inom EU, är en viktig prioritering under hösten. Viktiga frågor som förhandlas

under hösten är villkoren för ersättning till patienter vid gränsöverskridande vård och

områden för framtida samarbete mellan EU-länderna på hälso- och sjukvårdsområdet.

En annan viktig fråga för patienter är att stärka

e-hälsosamarbetet

inom EU.

EU måste stå redo att hantera aktuella hälsoutmaningar. En utmaning är

antibiotikaresistens.

Problemet med bakterier som inte längre går att behandla med

antibiotika ökar i världen. Utan tillgång till verksamma antibiotika kan vanliga

sjukdomar bli ett dödligt hot. Ordförandeskapets ambition är att beslut fattas om att

söka innovativa vägar för att säkerställa utvecklingen av nya antibiotika. Utbrottet av

influensa

A (H1N1) kommer att behöva hanteras under ordförandeskapet. En

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

expertkonferens äger rum där EU:s smittskyddsexperter diskuterar erfarenheter och

behov av ytterligare åtgärder.

En annan utmaning är förfalskade läkemedel. Ordförandeskapet kommer att sträva efter

att nå framsteg med det s.k.

läkemedelspaketet

som bl.a. rör säkerhetsövervakning av

läkemedel. Ytterligare en fråga är genomförande av

EU:s alkoholstrategi.

Kommissionen ska lämna sin första lägesrapport om genomförandet av strategin på

nationell och europeisk nivå. Ambitionen är att säkerställa långsiktigt förebyggande

arbete med alkoholskador.

Ett mer hälsosamt och värdigt åldrande

En ökande andel äldre är en utmaning och en möjlighet för alla EU-länder.

Ordförandeskapets mål är att öka möjligheterna till ett

värdigt

och

hälsosamt åldrande

för äldre i EU. För att uppnå det är det viktigt att bl.a. få de som professionellt arbetar

med hälso- och sociala frågor att samarbeta bättre och sätta den äldre personen i

centrum. Ordförandeskapet vill hitta samordnings- och samarbetslösningar och visa

goda exempel i olika EU-länder. Genom initiativet vill ordförandeskapet långsiktigt

placera äldrefrågorna på EU:s dagordning.

Stärkt jämställdhet och förbättrat skydd mot diskriminering

EU måste bli bättre på att tillvarata både kvinnors och mäns potential för att trygga

tillväxt och utveckling.

Jämställdhetens betydelse

för

ekonomisk tillväxt

och

sysselsättning kommer att stå i fokus för jämställdhetsministrarnas arbete. Framsteg på

jämställdhetsområdet bidrar till ett samhälle präglat av social sammanhållning, hög

sysselsättning och hållbar ekonomisk tillväxt. Andra viktiga frågor är insatser för att

motverka mäns våld mot kvinnor och en uppföljning av FN:s handlingsplan för

jämställdhet,

Pekingplattformen.

Ordförandeskapet kommer att redovisa utvecklingen

i EU:s medlemsstater de senaste fem åren på de områden som tas upp i

Pekingplattformen. Ordförandeskapet kommer också att arbeta för att beslut kan fattas

om två direktivförslag som dels ska ge bättre möjlighet att

förena arbete och

familjeliv,

dels ge ett ökat skydd för hälsa och säkerhet:

likabehandling av kvinnor

och män som är egenföretagare

och åtgärder för att

förbättra säkerhet och hälsa på

arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida,

nyligen fött barn eller ammar.

Arbetet mot alla former av diskriminering är prioriterat. Ordförandeskapet kommer att

arbeta för att beslut kan fattas om

direktivet för likabehandling av personer

oavsett

religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Viktigare möten:

•

Informellt ministermöte äger rum den 6-9 juli i Jönköping. Första delen av mötet,

den 6-7 juli, kommer bl.a. att handla om alkohol och hälsa, antibiotikaresistens och

e-hälsa. Mötets andra del, den 8-9 juli kommer att fokusera på temat om minskat

utanförskap.

•

Konferensen om hälsosamt och värdigt åldrande planeras den 15-16 september i

Solna/Stockholm.

•

Expertkonferens om antibiotikaresistens äger rum den 17 september i Stockholm.

•

Expertkonferens om alkohol den 21-22 september i Stockholm.

•

8:e Europeiska rundabordskonferensen om fattigdom och socialt utanförskap den

15-16 oktober i Stockholm.

•

Högnivåkonferens om utanförskapet den 26-27 oktober i Stockholm.

•

Högnivåkonferens om jämställdhet för ekonomisk tillväxt och sysselsättning den

15-16 oktober i Stockholm.

•

Equality summit den 16-17 november i Stockholm.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

6. Ett konkurrenskraftigt Europa

Konkurrenskraftsrådet

Europa har en unik möjlighet att ta ledningen i utvecklingen mot en långsiktigt hållbar

tillväxt genom en omställning till en eko-effektiv ekonomi. Förutsättningarna är en väl

fungerande inre marknad som präglas av öppenhet, ett gott företagsklimat, inte minst

för de små och medelstora företagen, minskade administrativa bördor, ett gemensamt

konsumentskydd och frihandel. De resurser som används för forskning och innovation

måste hålla hög kvalitet och användas effektivare för att i ökad utsträckning bidra till att

stärka Europas konkurrenskraft. En framtida strategi för hållbar tillväxt och

sysselsättning bör bygga på detta och tillsammans med ett globalt klimatavtal i

Köpenhamn utgöra grunden för en hållbar ekonomisk utveckling på lika villkor.

Ekonomisk återhämning och en omställning till en eko-effektiv ekonomi

Genomförandet av

handlingsplanen för ekonomisk återhämtning

fortsätter under

hösten. Handlingsplanen syftar till att skapa ökad efterfrågan och underlätta bra

investeringar med fokus på en långsiktig omställning till en eko-effektiv ekonomi och

en stärkt inre marknad. Genom att underlätta för nya tillväxtbranscher skapas nya

arbetstillfällen, samtidigt som arbetet bidrar till att EU uppnår klimatmålen.

En framtida långsiktig tillväxtstrategi

Konkurrenskraftsrådet kommer att ge ett bidrag till diskussionen om nästa

Lissabonstrategi

för

perioden 2010-2020.

Ordförandeskapet kommer särskilt lyfta

fram omställningen till en eko-effektiv ekonomi, en stärkt inre marknad samt den

externa dimensionen som viktiga faktorer i denna diskussion. Ekonomin behöver

Lissabonstrategins stabila långsiktighet. Konkurrenskraftsrådet spelar här en nyckelroll

för att visa ledarskap i en ekonomisk omställning till eko-effektiv ekonomi, i nära

samarbete med energi- och miljörådet liksom övriga rådsformationer.

En fungerande inre marknad

Den inre marknaden är grunden i EU-samarbetet. Den gemensamma marknaden skapar

förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och är en förebild globalt.

Konkurrenskraftsrådet kommer att fortsätta arbetet med att fördjupa den inre

marknaden. För att realisera de möjligheter EU:s medborgare och företagare har är det

viktigt att samarbetet mellan medlemsstater, myndigheter och institutioner fungerar väl.

Inriktningen bör vara att alla medborgare ska känna till, förstå, tillämpa och kontrollera

efterlevnaden av den inre marknadens bestämmelser. En fråga som prioriteras är

kommissionens väntade

rekommendation om partnerskap med medlemsstater för

att implementera den inre marknaden.

Målsättningen är att anta rådsslutsatser om

rekommendationen som behandlar hur medlemsstaterna genom samarbete, utbildning

och information kan förbättra förverkligandet av den inre marknaden. Slutsatserna kan

bidra till att underlätta tillväxt och sysselsättning och leda till att företag och

konsumenter blir mer medvetna om sina rättigheter. Vidare är sunda

konkurrensförhållanden viktiga och lättnader av statsstödsregelverket bör endast vara

temporära.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Ordförandeskapet kommer arbeta för att så stora framsteg som möjligt ska göras i

förhandlingarna om gemenskapspatentet och den europeiska patentdomstolen.

Skapandet av ett kostnadseffektivt

gemenskapspatent

och ett

europeiskt

patentdomstolssystem

är viktigt för innovationsklimatet och därigenom för EU:s

konkurrenskraft. Ett

väl fungerande skydd för immateriella rättigheter

är också

avgörande för hur väl EU tar vara på den innovationskraft som finns.

Tjänstedirektivet

ska genomföras senast i december. För att förenkla för den fria

rörligheten för tjänster måste medlemsstater ta bort onödig byråkrati, förenkla

administrationen och stärka konsumentens rättigheter. För konsumenter innebär tjänste-

direktivet t.ex. ökade möjligheter att jämföra tjänster över gränserna och ett skydd mot

diskriminering på grund av nationalitet eller bosättningsort. För bästa möjliga effekt på

tjänstesektorns tillväxt bör alla länder kommunicera de möjligheter som

tjänstedirektivet ger.

Ordförandeskapet kommer arbeta för att nå enighet om

direktivförslaget om

konsumenträttigheter.

Enhetligt konsumentskydd bidrar till att förbättra konsumenters

och näringsidkares förtroende för gränsöverskridande handel med ökad konkurrens,

utökat utbud och lägre priser som följd.

Förbättring av företagsklimatet

En huvuduppgift är att underlätta för företagen i deras vardag och därmed garantera ett

långsiktigt och konkurrenskraftigt näringsliv.

Regelförenkling

och

minskade

administrativa bördor,

bättre tillgång till

finansiering för små- och medelstora

företag

liksom främjandet av deras

deltagande i offentliga upphandlingar,

underlättande för

kvinnor att starta och driva företag,

främja

innovationer

och att

använda potentialen i omställningen till en eko-effektiv ekonomi blir viktigt för att EU

ska ta sig ur det rådande ekonomiska läget. Det är också viktigt för att skapa långsiktig

tillväxt och säkerställa att fortsatt

likvärdiga spelregler

gäller för företagande inom

EU. Europa måste underlätta

utvinningen

av sina egna

råvaror.

Genom att

vidareutveckla

miljökriterier i offentliga upphandlingar

bidrar vi till ökad tillväxt.

Ett konkurrenskraftigt europeiskt forsknings- och innovationsområde

Frågan om hur EU ska använda sina forskningsresurser på ett bättre sätt kommer att stå

i fokus. Målsättningen är att enas om var forskningsresurserna bör läggas och hur

satsningarna bättre kan samordnas och styras. En viktig fråga är hur de gemensamma

satsningarna på europeisk nivå, bl.a.

EU:s ramprogram för forskning

ska utformas.

Ordförandeskapet prioriterar en diskussion om hur europeisk forskning bäst kan

möta

framtida utmaningar,

t.ex. hälsa, energi och klimat. Utvecklingen av den inre

marknaden för forskning och innovation, dvs. ”det

europeiska forskningsområdet”

som rör både nationella och gemensamma insatser, står också högt på dagordningen.

Ordförandeskapet fortsätter det arbete som har påbörjats och siktar på att föreslå

styrmekanismer

(governance) för en effektiv användning av resurserna och bättre

samverkan mellan politikområden, bl.a. i kunskapstriangeln.

Innovationer kommer att ha väsentlig betydelse för att ställa om Europas näringsliv så

det blir mer hållbart och så att kraven på hållbar produktion och konsumtion utnyttjas

till stärkt konkurrenskraft. Ordförandeskapet kommer att lämna bidrag till en

europeisk

innovationsplan

med kopplingar till det europeiska forskningsområdet.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Viktigare möten:

•

Informellt ministermöte den 14-16 oktober i Umeå. Fokus kommer vara på

framtidsfrågor som t.ex. en fortsatt väl fungerande inre marknad med en extern

öppenhet, omställningen till en eko-effektiv ekonomi samt hur vi ska möta framtida

forskningsutmaningar.

•

Konferens ”New Worlds, New Solutions” om Europas framtida forskningsbehov

den 6-8 juli i Lund.

•

Konferens om kunskapstriangeln den 31 augusti-2 september i Göteborg.

•

Konferens ”Safe Products–At the core of EU Single Market”, den 11 September i

Solna/Stockholm.

•

Konferens "From the Charter for Small Enterprises to the Small Business Act" den

4-6 oktober i Upplands Väsby/Stockholm. En särskild workshop tar upp kvinnors

företagande. Andra ämnen som tas upp i workshop är kreativt entreprenörskap,

offentlig upphandling samt eco-innovation och energieffektivisering i små och

medelstora företag.

•

Europeiska konkurrensdagen den 7 oktober i Upplands Väsby/Stockholm.

•

Konferens “Eco-efficient economy - Towards Innovative and Sustainable

Competitiveness”om hållbart näringsliv den 2-3 november i Linköping.

•

Konferens om konsumenters rättigheter på den inre marknaden den 4 november.

•

International Regulatory Reform Conference den 11-13 november i Stockholm.

Fokus på olika regelförenklingsaspekter i företagsperspektiv.

•

Konferens om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter den 15-16

december i Stockholm.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

7. Mot en eko-effektiv ekonomi - Transport, IT/telekom och energi

Rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE)

Klimatutmaningen ska mötas och EU:s konkurrenskraft stärkas genom att ställa om till

eko-effektiv ekonomi.

På

transportområdet

kommer ordförandeskapet att

prioritera utformningen av EU:s transportpolitik efter 2010, godslogistik och införande

av ny teknik. På

IT/telekomområdet

står IT:s bidrag till EU:s konkurrenskraft i

centrum. Genom IT-användning kan Europa bli mer ekologiskt hållbart, mer

konkurrenskraftigt och mer effektivt. På

energiområdet

fortsätter genomförandet av

den andra strategiska energiöversynen med ett särskilt fokus på energieffektivisering.

Transportpolitik för framtiden

Globaliseringen ställer krav på fler och nya

hållbara transport-lösningar.

Ett hållbart

och eko-effektivt transportsystem kommer att stå i fokus under ordförandeskapet.

Europa behöver ett sammanhängande och effektivt transportsystem där de olika

trafikslagen samverkar.

Genom att få transportsystemets olika delar att

fungera

bättre

ihop kan klimatpåverkan minskas. Ordförandeskapet kommer att prioritera

arbetet med

EU:s framtida transportpolitik,

vilket inbegriper en diskussion om bl.a.

TEN-nätverket, gröna korridorer och ett effektivare utnyttjande av luftrummet.

Förbättrad

logistik

och introduktion av

nya tekniska lösningar

är viktiga verktyg och

ordförandeskapet kommer därför att prioritera genomförandet av

ramverket för

utvecklingen av ITS

(Intelligent Transport Systems and Services). Väl fungerande

logistik bygger på att sjöfart och järnvägar är konkurrenskraftiga. Järnvägen och sjöfarten

utvecklas genom förslagen om järnvägsnät för konkurrenskraftiga godstransporter och om

ett europeiskt sjöfartsområde utan gränser. Transportministrarna kommer under hösten att

fortsätta detta arbete.

Arbetet går vidare med att reglera

passagerarnas rättigheter

och ordförandeskapet

kommer att sikta på överenskommelser om förordningar om såväl

buss- som

fartygspassagerare.

Även arbetet med

Galileo,

det europeiska civila systemet för

satellitnavigering, fortsätter planenligt. På luftfartsområdet kommer bland annat ett

direktiv som rör avgifter för luftfartsskydd att behandlas.

Telekom/IT för tillväxt och ett tillgängligt kunskapssamhälle

IT och elektronisk kommunikation är viktiga komponenter för att öka Europas tillväxt

och konkurrenskraft. IT är i stor utsträckning en integrerad del i vardagen för såväl

enskilda som för företag, men dess potential är inte fullt utnyttjad. Nya tjänster t.ex. för

att främja ett mer ekologiskt hållbart samhälle kan utvecklas. IT skapar nya möjligheter

för innovation och ökad europeisk konkurrenskraft. Ordförandeskapet avser bidra till

inriktningen av

EU:s framtida gemensamma politik för informationssamhället.

EU behöver ett modernt och framtidsinriktat regelverk för elektronisk kommunikation.

Ordförandeskapet kommer att verka för att det reviderade regelverket för elektroniska

kommunikationer,

telekompaketet,

kan beslutas under hösten.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Det frekvensband som har frigjort för andra kommunikationstjänster än tv, den s.k.

digitala utdelningen,

är väl lämpat för mobilt bredband med bra yttäckning, vilket ger

möjligheter till god kommunikation inte minst i glest bebyggda områden. Om fler

länder hanterar den digitala utdelningen på ett samordnat sätt kan vinsterna för

medborgarna bli mycket stora.

Effektiv energipolitik

Energifrågorna fortsätter att vara högt prioriterade, inte minst mot bakgrund av de

internationella klimatförhandlingarna. En omställning till en europeisk eko-effektiv

ekonomi är nödvändig, både för konkurrenskraften, försörjningstryggheten och miljön.

Den

andra strategiska energiöversynen

och det paket av initiativ på temat

försörjningstrygghet

som presenterades av kommissionen i november 2008 kommer

prägla arbetet. Energiministrarna kommer att fortsätta arbetet med

handlingsplanen för

försörjningstrygghet

och

solidaritet i energisektorn.

Fokus under hösten kommer att

ligga på

energieffektivisering.

Energieffektivisering har stor betydelse både för

klimatet och för en tryggad energiförsörjning. Ordförandeskapet avser verka för att

beslut kan fattas om förslagen till revidering av direktivet för

energieffektivitet i

byggnader,

revidering av direktivet för

märkning av energirelaterade produkter

samt direktivet för

energimärkning av däck.

Energiministrarna kommer också att

diskutera och bidra till kommissionens kommande

reviderade handlingsplan för

energieffektivisering.

Som en följd av årets gaskris tidigarelägger kommissionen förslag om

försörjningstrygghet, bl.a. en revidering av nu gällande

gasförsörjningsdirektiv.

Ordförandeskapet har för avsikt att verka för en tidig överenskommelse mellan rådet

och Europaparlamentet. Det väntade meddelandet om

finansiering av kolsnål

teknologi

kommer också att hanteras under perioden.

EU:s

internationella relationer

och dialoger på

energiområdet

växer i betydelse. Bl.a.

väntas förhandlingar om

Energigemenskapens utvidgning

till Moldavien, Ukraina och

Turkiet liksom ett

energisamarbete

mellan EU och Nigeria. Utvecklingen av

energimarknaden runt Östersjön

är betydelsefull. Det strategiskt viktiga arbetet med

den s.k. ”Baltic Energy Market Interconnection Plan” avses slutföras.

På det informella energiministermötet kommer omställningen till en eko-effektiv

ekonomi att utgöra huvudtema och särskilt fokusera på effektiva energisystem.

Viktigare möten:

•

Informellt energiministermöte den 23-24 juli i Åre, delvis tillsammans med

miljöministrarna.

•

Informell arbetsmiddag för EU:s transportministrar den 21 september 2009 i

Stockholm, ”EU:s transportpolitik efter 2010 – Future of Transport”.

•

Högnivåkonferens om ”Effektiv bioenergi” den 17-18 september i Stockholm.

•

Ett högnivåmöte ”Ökad användning av både ny och redan existerande teknik” om

ny teknik för säkra och miljövänliga vägtransporter den 26-27 oktober i Göteborg.

•

Högnivåkonferens ”Creating impact for an eUnion 2015” om det framtida

informationssamhället den 10-11 november i Visby.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

8. Bruka utan att förbruka

Jordbruks- och fiskerådet

Jordbruks- och fiskerådet behandlar bl.a. frågor om vad vi äter, hur djuren mår och hur

landsbygden ser ut. Frågor som är angelägna och berör alla EU-medborgares vardag.

Ordförandeskapet har tre prioriteringar för arbetet: ett långsiktigt hållbart fiske, mat och

klimat – de globala utmaningarna, samt sund djurhållning och friska djur.

Ett långsiktigt hållbart fiske

Den övergripande målsättningen är att

fiskeripolitiken

ska skapa förutsättningar för att

bruka utan att förbruka. Nyttjandet av fisken ska vara långsiktigt hållbart, såväl

ekonomiskt, miljömässigt som socialt. Nuvarande situation för både fiskebestånden och

fiskerinäringen visar att den gemensamma fiskeripolitiken inte har uppnått sina mål.

Dagens situation präglas av överutnyttjade bestånd, låg ekologisk hållbarhet och låg

lönsamhet. Varje höst fattar rådet beslut om regler för fisket för nästkommande år,

bland annat

fiskekvoter.

Ordförandeskapets ambition är att beslutet ska bana väg för ett

långsiktigt hållbart fiske.

En avgörande aspekt för att ett långsiktigt fiske ska uppnås är att regelverket efterlevs.

Detta kräver en effektiv kontrollverksamhet. En väl fungerande fiskerikontroll ökar

förtroendet för den gemensamma fiskeripolitiken och konsumenternas möjlighet att

känna sig säkra på att fisken är lagligt fångad. För närvarande förhandlas ett nytt förslag

till regelverk för

fiskerikontrollen.

Ambitionen är att förhandlingarna ska kunna

slutföras under hösten, med fokus på ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet.

Utöver fiskerikontrollen ska en översyn av det nuvarande grundläggande regelverket för

den gemensamma fiskeripolitiken inledas och pågå fram till och med 2012.

Fiskeministrarna kommer att fortsätta diskussionen om den

framtida fiskeripolitiken

mot bakgrund av den grönbok som kommissionen har presenterat.

Mat och klimat - de globala utmaningarna

Globaliseringen innebär ett fördjupat ömsesidigt beroende och därmed ett ökat behov av

politisk samverkan över gränser. Två av de främsta globala utmaningarna på

jordbruksområdet är att hantera jordbrukets och klimatets påverkan på varandra samt att

trygga den globala livsmedelsförsörjningen. Jordbruksministrarna kommer vid sitt

informella möte att diskutera jordbruk och klimat.

Jordbrukssektorn

är en viktig aktör i arbetet med

klimatförändringarna.

Jordbruket

måste bidra till att minska klimatpåverkan och anpassa sig till ett förändrat klimat. Detta

är viktigt för att möta framtida klimatförändringar och möjliggöra för miljö- och

resurseffektivitet. Produktion av hållbar energi och effektiviseringar är viktiga led i det

arbetet. Klimatförändringarna kan också leda till förändrade förutsättningar för

jordbruksproduktion, bl.a. genom nya sjukdomar och förändrade vattenförhållanden.

För en långsiktig livsmedelsförsörjning är detta en viktig fråga att uppmärksamma både

när det gäller djur- och växtsjukdomar.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Framtidens globala livsmedelsförsörjning

är en utmaning, särskilt mot bakgrund av

att världens befolkning väntas fördubblas till år 2050. I arbetet med att trygga den

globala livsmedelsförsörjningen, har FN:s livsmedelsorgan

FAO

en viktig roll. Under

hösten kommer FAO:s högsta beslutande organ, ”Konferensen”, att mötas.

Ordförandeskapet kommer att föra EU:s talan, och driva på FAO:s arbete med

målsättningen att livsmedelsförsörjningen ska vara globalt tryggad och hållbart baserad.

Säkra livsmedel

är fortsatt högaktuellt. Att konsumenterna kan göra medvetna val av

livsmedel för en hälsosam och sund livsstil är också viktigt. Ordförandeskapet kommer

därför att arbeta för att rådet och Europaparlamentet kan fatta beslut om

Nya livsmedel

(novel foods).

EU har sedan lång tid tillbaka haft regler för

livsmedelsmärkning.

De behövs för att

konsumenterna i alla EU-länder ska kunna göra medvetna val. Ordförandeskapet

kommer att verka för att nå en överenskommelse om en ny

förordning om livsmedels-

information

till konsumenter som förbättrar informationen till konsumenterna bl.a.

avseende näringsinnehåll.

Sund djurhållning och friska djur

sund djurhållning

är central för djurens välbefinnande. Sund djurhållning är också

viktig för folkhälsan, för konsumenternas förtroende för livsmedelsproduktionen och för

producenternas ekonomi. Ett

gott djurskydd

är grundläggande för att få friska djur.

Flera förslag till nya bestämmelser är aktuella både för djur som används för

livsmedelsproduktion och för djur som används för försök och andra vetenskapliga

ändamål. Arbetet med dessa är prioriterat. Ordförandeskapet kommer också att fortsatt

behandla

EU:s strategi för djurhälsa

”Förebygga är bättre än att bota” vilken är en

viktig pusselbit för den framtida djurhållningen inom EU.

Viktigare möten:

•

Jordbruksministrarnas informella ministermöte den 13-15 september i Växjö.

•

EU:s fiskeridirektörers möte den 2-3 juli i Ronneby.

•

Konferens ”Vattnet på land ger liv till havet” den 21-23 september i Lund.

•

Möte för EFSA:s rådgivande grupp och möte för generaldirektörerna för

livsmedelsmyndigheterna den 23-25 september i Stockholm.

•

Skogsdirektörsmöte den 30 september – 1 oktober i Göteborg.

•

Direktörskonferens för utbetalande myndigheter den 7-9 oktober i Visby.

•

Konferens ”Delivering Animal Welfare Quality” den 8-9 oktober i Uppsala.

•

Informellt möte med EU:s chefsveterinärer den 20-23 oktober i Jönköping.

•

Konferens ”Rural areas shaping the future” den 28-29 oktober i Uppsala.

•

Konferens ”Klimatsmart mat” den 21-23 november i Lund.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

9. Ett trovärdigt EU för miljön

Miljörådet

EU har en central roll för att lösa gränsöverskridande miljöproblem och föra det globala

miljöarbetet framåt. En ambitiös europeisk miljöpolitik är avgörande för en global

förändring. EU ska vara en pådrivande kraft för en hållbar utveckling i världen.

Ordförandeskapet ska stärka EU:s miljöpolitik och visa att en ambitiös miljöpolitik är

en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt.

Ena världens länder om ett ambitiöst klimatavtal

FN:s ramkonvention om klimatförändringar

är navet i det internationella

klimatarbetet. Det tillhörande Kyotoprotokollet innehåller åtaganden om

utsläppsminskningar fram till år 2012. Vid konventionens

partsmöte i Köpenhamn i

december 2009

ska beslut fattas om nya åtaganden för perioden efter 2012. EU

kommer att axla ett globalt ledarskap i klimatfrågan. Det är ordförandeskapets uppgift

att tillsammans med EU:s medlemsstater och övriga parter verka för att ett nytt

klimatavtal antas under den internationella klimatförhandlingen i Köpenhamn i

december. Avtalet bör omfatta alla världens länder, minska utsläppen så att 2-

gradersmålet hålls inom räckhåll, och skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk

utveckling.

En eko-effektiv ekonomi ger konkurrensfördelar

EU-ländernas ministrar för miljö, energi och konkurrenskraft kommer under hösten att

diskutera hur Europa kan utvecklas till en

eko-effektiv ekonomi.

Ett engagerat och

pådrivande miljöarbete ger konkurrensfördelar. En omställning mot en eko-effektiv

ekonomi innebär möjligheter för EU att ta sig ur den ekonomiska krisen och kan bidra

till en långsiktig utvecklingsstrategi för Europa. Miljöministrarna kommer också att

behandla miljödelen i uppföljningen av

EU:s strategi för hållbar utveckling.

Städernas roll för en hållbar global utveckling kommer att belysas särskilt.

Den biologiska mångfaldens centrala roll

Biologisk mångfald

handlar om naturens rikedom i ekosystem, arter och genetisk

variation. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för att naturen ska kunna

anpassa sig till förändringar i livsmiljön, särskilt de förändringar som orsakas av

människor. Hoten mot den biologiska mångfalden, och därmed naturens egen

överlevnadsförmåga, är lika komplexa som ekosystemen är sinnrika.

FN:s konvention om biologisk mångfald

är ett globalt avtal om bevarande och

hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Partsmötet i oktober 2010 ska

utvärdera om världen har lyckats hejda förlusten av biologisk mångfald och formulera

en långsiktig vision för arbetet. Under våren 2010 ska EU formulera sin egen vision.

Ordförandeskapet kommer att verka för att EU påbörjar diskussionen om den nya

globala visionen och för att lyfta fram ekosystemens centrala roll för människans

välbefinnande. Ordförandeskapet vill också lyfta fram de positiva ekonomiska

effekterna av en bevarad biologisk mångfald, såsom sjöars naturliga förmåga att rena

utsläpp men även kostnaderna för uteblivna insatser.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

En förstärkt politik för en eftersatt havsmiljö

Haven är till sin natur internationella områden som kräver gränsöverskridande

samarbete.

Havsmiljön

påverkas av EU:s politik inom sektorer som jordbruk, fiske,

transporter och industri. Utsläpp från jordbruk och avlopp leder till övergödning och

utsläpp från industrin och avfallsanläggningar förorenar haven med kemikalier.

Situationen i Östersjön är särskilt allvarlig. Åtgärder för att komma tillrätta med detta

kommer att behandlas av bl.a. miljöministrarna som en del av EU:s strategi för

Östersjöregionen. Ordförandeskapet arbetar också för att Östersjön ska utpekas som ett

särskilt

pilotprojekt,

med ett snabbare och strängare miljöskydd i genomförandet av

EU:s marina direktiv.

Särskild uppmärksamhet ges också åt genomförandet av EU:s

gemensamma havspolitik och erfarenhetsutbyte mellan EU:s olika havsregioner.

Andra viktiga frågor

globala kemikaliefrågorna

är sedan länge prioriterade. Ordförandeskapet kommer

att arbeta för att EU tar en aktiv roll i förhandlingarna om en

global

kvicksilverkonvention.

Vidare kommer ordförandeskapet att verka för att beslut om att

ytterligare fasa ut användningen av ämnen som också är kraftiga växthusgaser kan antas

vid ett partsmöte under

Montrealprotokollet om ozonnedbrytande ämnen.

omförhandling av

Göteborgsprotokollet till den europeiska luftvårdskonventionen

kan också bli aktuell. Omförhandlingen skulle i så fall resultera i minskade utsläpp av

kväveoxider, vilket gynnar både hälsa och miljö.

Viktigare möten:

•

Informellt miljöministermöte den 24-25 juli i Åre.

•

Högnivåkonferens ”Visioner för biologisk mångfald efter 2010” den 7-9 september i

Strömstad.

•

Högnivåkonferens ”Europas städer och den globala utmaningen” den 14-15

september i Stockholm.

•

Konferens ”Vattnet på land ger liv till havet” den 21-23 september i Lund.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

10. Hög kvalitet ger bättre tillväxt

Rådet för utbildning, ungdom, kultur

Utbildning och forskning av hög kvalitet, goda möjligheter till kreativitet och

innovation och goda levnadsvillkor för unga är avgörande både för individers

utveckling och för en hållbar utveckling och tillväxt i EU. Ordförandeskapet kommer

därför att fokusera på att:

- fortsätta utveckla det europeiska utbildningssamarbetet,

- förbättra samverkan mellan utbildning, forskning och innovation,

- belysa förutsättningarna för migranters möjligheter i samhället genom god utbildning,

- stimulera och stödja barns och ungas tillgång till kultur och medier samt deras

möjligheter att utveckla sin egen kreativitet,

- nå överenskommelse om inriktningen på det framtida europeiska samarbetet på

ungdomsområdet.

Utbildning – samarbete, modernisering och integrering

Europeiskt samarbete på utbildningsområdet

handlar till stor del om att diskutera

lösningar på gemensamma utmaningar och problem samt att utbyta information och

goda exempel. Målet är att öka kvaliteten i utbildningen och ge elever, studenter och

lärare bra förutsättningar för deras verksamhet. Ordförandeskapet kommer, inom ramen

för prioriteringarna i ”Utbildning 2020”, att prioritera frågor som rör

lärares

professionella utveckling och skolledarnas roll och ansvar för detta.

Modernisering av universitet och lärosäten

sker kontinuerligt. Moderna, starka och

självständiga lärosäten som bedriver utbildning av hög kvalitet bidrar till stärkt

konkurrenskraft, ökad sysselsättning och långsiktigt hållbar tillväxt. Lärosätenas

betydelse för forskningsbaserade innovationer har ökat och deras roll för en väl

fungerande kunskapstriangel (utbildning–forskning–innovation) har stärkts. Fokus

kommer att inriktas på frågan om lärosätenas roll för att främja samverkan inom

kunskapstriangeln.

Utbildning

och

social integrering

är viktiga frågor både i varje medlemsland och för

EU som helhet. Under ordförandeskapet kommer en diskussion att inledas på europeisk

nivå om flera viktiga frågor som rör utbildningens roll för migranters förutsättningar att

integreras i samhället.

Ungdom - ett förbättrat samarbete för att främja goda levnadsvillkor för ungdomar i

Andelen unga förväntas under de kommande årtiondena att minska med dagens

demografiska utveckling. Unga människors deltagande i utbildning, på

arbetsmarknaden och i samhället är därför inte bara nyckeln till ungas utveckling som

individer utan till en hållbar utveckling och tillväxt i Europa. Ett effektivt

ungdomssamarbete blir än viktigare i den rådande ekonomiska krisen, som riskerar att

drabba unga särskilt hårt.

Den viktigaste frågan under ordförandeskapet är att besluta om ett ramverk med

nya

gemensamma mål och prioriteringar för det ungdomspolitiska samarbetet i EU

från 2010.

Ordförandeskapet kommer att lägga tonvikt vid att främja goda

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

levnadsvillkor och en ökad delaktighet bland unga kvinnor och män i Europa genom ett

förbättrat samarbete.

Kultur och medier - för en kreativ generation

Inom kultur- och medieområdet är en av de stora utmaningarna att göra kulturen

tillgänglig och att stimulera kreativiteten och det egna skapandet, särskilt för barn och

unga. En förändrad medieanvändning och nya kulturella uttryck skapar både

möjligheter och utmaningar. En viktig uppgift är att stärka barn och unga som

medieanvändare. Satsningar på att stimulera kreativitet hos barn och unga är

grundläggande för ett öppet och dynamiskt Europa.

Ordförandeskapet kommer därför att verka för att anlägga ett barn- och ungdomsperspektiv

i arbetet för

ökad tillgänglighet till kultur, rätten till eget kulturellt och kreativt

skapande

och den kreativa sektorns betydelse för samhällsutvecklingen.

Ordförandeskapets ambition är att bidra till att främja en kreativ generation bl.a. genom att

belysa värdet av kultur i skolan och mediers potential och utmaningar.

Viktigare möten:

•

Konferens ”För en kreativ generation - en konferens om barns och ungas kreativitet

och kultur - och medieanvändning” den 29-30 juli i Göteborg.

•

Konferens om kunskapstriangeln, ”The knowledge triangle shaping the future of

Europe” den 31 augusti – 2 september i Göteborg.

•

Konferens ”Det framtida ungdomspolitiska samarbetet i EU”, den 12-14 september i

Stockholm.

•

Konferens om ”Yrkesutbildningens roll i förändring” den 12-13 november i

Stockholm.

•

Konferens om “Könsskillnader i utbildningsresultat” den 17-18 november i

Uppsala.

•

Avslutningskonferens för det ”Europeiska året för Kreativitet och Innovation” den

16-17 december i Stockholm.

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Bilaga: Preliminär lista över planerade möten i rådet under det svenska

ordförandeskapet

Europeiska rådet

Bryssel

29-30 oktober

10-11 december

Ministerrådsmöten i Bryssel och Luxemburg

Rådet för ekonomiska och

finansiella frågor (Ekofin)

Ekofin budget

Jordbruks- och fiskerådet

Rådet för allmänna frågor

och yttre förbindelser

(GAERC)

Rådet för allmänna frågor

och yttre förbindelser

(GAERC)

Rådet för rättsliga och

inrikes frågor

Konkurrenskraftsrådet

(Ev.) Jordbruks- och

fiskerådet

(Ev.) Rådet för

sysselsättning och

socialpolitik, hälso- och

sjukvård samt

konsumentfrågor (EPSCO)

Rådet för transport,

telekommunikation och

energi (TTE)

Jordbruks- och fiskerådet

Rådet för ekonomiska och

finansiella frågor (Ekofin)

Rådet för rättsliga och

inrikes frågor

Miljörådet

Rådet för allmänna frågor

och yttre förbindelser

Rådet för ekonomiska och

finansiella frågor (Ekofin)

Rådet för allmänna frågor

och yttre förbindelser (inkl.

försvars- och

utvecklingsministrar)

Jordbruks- och fiskerådet

Rådet för utbildning,

ungdom och kultur

Bryssel

Luxemburg

7 juli

10 juli

13-14

27-28 juli

14-15 september

21-22 september

24-25 september

28-29 september

1 oktober

Luxemburg

Bryssel

8-9 oktober

19-20 oktober

20 oktober

23 oktober

26-27 oktober

10 november

16-17 november

Bryssel

19-20 november

26-27 november

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

Rådet för rättsliga och

inrikes frågor

Rådet för sysselsättning

och socialpolitik, hälso-

och sjukvård samt

konsumentfrågor (EPSCO)

Rådet för ekonomiska och

finansiella frågor

Konkurrenskraftsrådet

Rådet för allmänna frågor

och yttre förbindelser

Rådet för transport,

telekommunikation och

energi – energifrågor (TTE)

Jordbruks- och fiskerådet

Rådet för transport,

telekommunikation och

energi – transport och

telekomfrågor (TTE)

Miljörådet

Bryssel

30 november – 1 december

Bryssel

2 december

3-4 december

7-8 december

7 december

14-15 december

17-18 december

Bryssel

22 december

Informella ministerrådsmöten i Sverige

Informellt möte med det s.k.

EPSCO-rådet med

hälsoministrarna

Informellt möte med det s.k.

EPSCO-rådet med

arbetsmarknads- och

socialförsäkringsministrarn

Informellt möte med

ministrarna för rättsliga och

inrikes frågor

Informellt möte med

energiministrarna

Informellt möte med

miljöministrarna

Informellt möte med

utrikesministrarna

Informellt möte med

jordbruks- och

fiskeministrarna

Informellt möte med

finansministrarna

Informellt möte med

försvarsministrarna

Informellt möte med

utbildningsministrarna

Informellt möte med

Jönköping

6-7 juli

8-9 juli

Stockholm

Åre

Stockholm

Växjö

Göteborg

Umeå

15-17 juli

23-24 juli

24-25 juli

4-5 september

13-15 september

1-2 oktober

28-29 september

23-24 september

14-16 oktober

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files

konkurrenskraftsministrarna

Informellt möte med e-

Malmö

förvaltningsministrar samt

e-förvaltningskonferens

18-20 november

PDF to HTML - Convert PDF files to HTML files