kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

Skatteudvalget 2010-11 (1. samling), Skatteudvalget 2010-11 (1. samling)
KOM (2011) 0121 Bilag 4, SAU Alm.del Bilag 213
Offentligt

Skatteutskottets utlåtande

2010/11:SkU37

Subsidiaritetsprövning av direktivförslag

om en gemensam konsoliderad

bolagsskattebas (CCCTB)

Sammanfattning

Utskottet prövar i detta utlåtande kommissionens förslag om direktiv om

en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB), KOM(2011) 121.

Utskottet anser att förslaget inte i sitt nuvarande skick till alla delar är

utformat så att det är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet före-

slår därför att riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande i ärendet.

Till utlåtandet har en reservation (M, FP, C, KD) lämnats.

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

Innehållsförteckning

Sammanfattning .............................................................................................. 1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3

Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4

Ärendet och dess beredning ......................................................................... 4

Direktivförslagets huvudsakliga innehåll .................................................... 4

Utskottets prövning ......................................................................................... 6

Inledning ...................................................................................................... 6

Subsidiaritetsprincipens tillämpning i detta ärende ..................................... 6

Regeringens bedömning .............................................................................. 7

Utskottets ställningstagande ........................................................................ 8

Reservation ..................................................................................................... 9

Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam

konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) (M, FP, C, KD) ........................ 9

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 11

Bilaga 2

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag ...................................................... 12

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam kon-

soliderad bolagsskattebas (CCCTB)

Riksdagen beslutar att avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets,

rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga

Reservation (M, FP, C, KD)

Stockholm den 5 maj 2011

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Jennie

Nilsson (S), Ulf Berg (M), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M),

Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar

Andrén (FP), Christina Karlsson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson

(S), Helena Leander (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD), Jacob

Johnson (V) och Johnny Munkhammar (M).

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har getts möjlighet att lämna ett motiverat yttrande över kom-

missionens förslag om direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskat-

tebas (CCCTB), KOM(2011) 121 slutlig. Kammaren hänvisade den

29 mars 2011 kommissionens förslag till skatteutskottet. Fristen för att

avge ett motiverat yttrande går ut den 18 maj 2011.

Skatteutskottet beslutade den 14 april 2011 att begära information av

regeringen om hur den bedömer förslagets förenlighet med subsidiaritets-

principen. Regeringen redovisade den 19 april 2011 sin bedömning i

faktapromemoria 2010/11:FPM96.

Direktivförslagets huvudsakliga innehåll

Kommissionen föreslår skatteregler på EU-nivå som ska vara tillgängliga

för företag och företagsgrupper inom EU som väljer att beskattas enligt

dessa regler i stället för att beskattas enligt nationella skatteregler. Direktiv-

förslaget innehåller bestämmelser om vilka intäkter som ska vara skatteplik-

tiga, avdragsrätt, behandling av förluster, värderingsprinciper, avsättningar,

avskrivningar, omstruktureringar, regler som ska motverka missbruk, regler

om räntebetalningar till närstående företag med hemvist i ett tredjeland

samt CFC-regler m.fl. regler som måste finnas i ett bolagsskattesystem.

Från ett koncernperspektiv innebär reglerna att skattepliktiga inkomster

(respektive förluster) hos alla företag i koncernen ska beräknas enligt de

gemensamma reglerna och läggas samman (konsolideras) till en enda post

som blir det skattemässiga resultatet för koncernens samlade verksamhet.

Företag som valt att ingå i systemet måste kvarstå i systemet under fem år.

Förslaget innehåller regler om hur en koncerns skatteunderlag ska förde-

las mellan de medlemsstater där koncernen har verksamhet. Tre likvärdigt

viktade faktorer ska ligga till grund för fördelningen, nämligen arbetskraft,

tillgångar och försäljning. Faktorn arbetskraft bör enligt förslaget beräknas

på grundval av lönekostnader och antalet anställda (varvid respektive post

får en viktning på �½). Faktorn tillgångar bör enligt förslaget utgöras av

samtliga materiella anläggningstillgångar. Faktorn försäljning bör enligt för-

slaget tas med för att destinationsmedlemsstatens intressen ska beaktas på

ett skäligt sätt. Dessa faktorer och viktningen av dem avses medföra att

vinsten beskattas där den har intjänats. En skyddsklausul ska medge att en

alternativ metod används, om resultatet av fördelningen inte ger en rättvi-

sande bild av affärsverksamhetens omfattning. Varje medlemsstat ska

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2010/11:SkU37

beskatta sin andel av koncernens skattebas med sin egen bolagsskattesats.

Koncernens konsoliderade deklaration ska hanteras av skattemyndigheten i

det land där koncernens moderbolag har sin hemvist.

Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är enligt kommissio-

nen en skattepolitisk åtgärd som ska förenkla skattereglerna, minska kost-

naderna för att följa reglerna och undanröja skattehindren för företag som

bedriver verksamhet över gränserna. Den gemensamma konsoliderade

bolagsskattebasen avses vidare ge en nystart för den inre marknaden och

flaggskeppsinitiativet för industripolitik i Europa 2020-strategin och bidra

till att genomföra de breda målen i unionens industripolitik enligt Europa

2020-strategin.

Effekterna för medlemsstaternas skatteinkomster av en gemensam konso-

liderad skattebas beror enligt kommissionen i slutändan på de nationella

politiska val som görs i fråga om kombinationen av olika skatteinstrument

och tillämpliga skattesatser. Det är enligt kommissionen följaktligen svårt

att förutsäga de exakta effekterna för var och en av medlemsstaterna.

För en närmare redovisning av direktivets innehåll och regeringens pre-

liminära ståndpunkt till förslaget hänvisar utskottet till regeringens faktapro-

memoria 2010/11:FPM96.

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

Utskottets prövning

Inledning

Som rättslig grund för direktivförslaget har kommissionen hänvisat till arti-

kel 115 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF). Enligt

bestämmelsen ska rådet utfärda direktiv om tillnärmning av lagar som

direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Skatte-

frågor ska beslutas med enhällighet i ministerrådet efter att Europaparla-

mentet och Ekonomiska och sociala kommittén hörts.

Subsidiaritetsprincipen regleras i artikel 5 i fördraget om Europeiska uni-

onen. Enligt denna ska unionen, på de områden där den inte har exklusiv

befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den

planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlems-

staterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller

verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Enligt Lissabonfördraget ska alla nationella parlament få del av utkasten

till lagstiftningsakter för att bedöma initiativens förenlighet med subsidiari-

tetsprincipen. I enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen har riksdagen

att pröva om lagstiftningsakten strider mot subsidiaritetsprincipen.

Subsidiaritetsprincipens tillämpning i detta ärende

Kommissionen har anfört följande till stöd för att direktivförslaget inte stri-

der mot subsidiaritetsprincipen.

Systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas syftar till att

hantera de skattehinder som företag ställs inför när de ska bedriva verk-

samhet på den inre marknaden, främst på grund av att det finns 27

olika skattesystem i EU. Om varje medlemsstat enskilt utformar och

genomför icke samordnade åtgärder skulle detta bara reproducera den

nuvarande situationen, eftersom företag fortfarande skulle behöva han-

tera lika många skatteförvaltningar som det antal medlemsstater där de

är skattskyldiga.

Om varje medlemsstat tillämpar sitt eget system skulle de regler

som beskrivs i detta förslag, som gränsöverskridande förlustutjämning

och skattebefriade koncernomstruktureringar, vara ineffektiva och

kunna skapa snedvridningar på marknaden, i synnerhet dubbelbeskatt-

ning eller utebliven beskattning. Olika nationella regler för uppdelning

av vinster skulle inte heller förbättra den nuvarande – redan komplice-

rade – processen för att fördela vinster mellan närstående företag.

Problemets karaktär förutsätter en gemensam metod.

En enda uppsättning regler för beräkning, konsolidering och fördel-

ning av skattebaser mellan närstående företag i EU väntas mildra de

marknadssnedvridningar som vållas av de nuvarande 27 nationella skat-

tesystemen. Systemets byggstenar, i synnerhet gränsöverskridande för-

lustutjämning, skattebefriade överföringar av tillgångar inom en

koncern och fördelning av koncernens skattebas med hjälp av en for-

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

TSKOTTETS PRÖVNING

2010/11:SkU37

mel, kan bara förverkligas inom ett gemensamt regelverk. Följaktligen

måste gemensamma regler för administrativa förfaranden utformas för

att principen om kontakt med en enda förvaltning ska kunna fungera.

Förslaget är begränsat till att bekämpa de skattehinder som vållas av

olikheter mellan de nationella systemen för att beräkna skattebasen för

närstående företag. Vid uppföljningen av undersökningen om företags-

beskattning framkom att det bästa sättet att åtgärda dessa hinder skulle

vara att införa ett gemensamt regelverk för beräkning av bolagsskatte-

baser och konsolidering över gränserna. Dessa problem kan bara lösas

genom att man antar lagstiftning på unionsnivå, eftersom de främst är

av gränsöverskridande karaktär. Detta förslag kan således motiveras

genom hänvisning till subsidiaritetsprincipen, i det att enskilda åtgärder

från medlemsstaternas sida inte skulle uppnå de avsedda resultaten.

Regeringens bedömning

Regeringen har i faktapromemoria 2010/11:FPM96 redovisat sin bedöm-

ning i subsidiaritetsfrågan enligt följande.

Regeringen vill inledningsvis framhålla att grundprincipen om skattesu-

veränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller direkta skat-

ter. I dessa avseenden bestämmer i princip den enskilda medlemsstaten

själv. Det faller inom ramen för varje medlemsstats nationella kompe-

tens att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på

lämpligt sätt. Företagsbeskattningen är nära integrerad med både andra

delar av skatteområdet och med medlemsstaternas ekonomiska och poli-

tiska förhållanden. Sett från det perspektivet är medlemsstaten bättre

lämpad än EU att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen

bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål både nationellt

och inom EU. Nationella företagsskattesystem är generellt sett utfor-

made på ett sätt som passar näringslivsstrukturen i varje enskild med-

lemsstat (bank och finans, industri, jordbruk etc.). Det kan därför

hävdas att det finns en risk för att CCCTB skulle kunna minska kon-

kurrensen och därmed negativt påverka produktiviteten inom EU.

Vidare är den rättsliga grunden för förslaget artikel 115 i FEUF, vilket

innebär att rådet ska utfärda direktiv om tillnärmning av lagar som

direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.

Delar av förslaget går längre. Det gäller t.ex. den förändrade fördel-

ningen av skatteintäkter som fördelningsnyckeln ger upphov till. Vilka

åtaganden respektive eftergifter som en medlemsstat ska göra i förhål-

lande till andra medlemsstater när det gäller fördelningen av skattein-

täkter är främst en fråga som medlemsstaterna är bäst lämpade att

bedöma. En förändrad skattefördelning mellan medlemsstaterna är inte

heller nödvändig för att den inre marknaden ska fungera bättre.

Regeringen håller dock med kommissionen om att flera av de förde-

lar med CCCTB som lyfts fram för företagen bäst skulle uppnås

genom lagstiftning på EU-nivå. Detta gäller bl.a. vissa av de administ-

rativa förenklingar som kan förutses och minskade dokumentationskrav

inom EU. Det gäller också risken för dubbelbeskattning och möjlighe-

ten till gränsöverskridande kvittning av förluster. Detsamma gäller den

ökade rättsliga säkerhet för medlemsstater som bl.a. följer av att direk-

tivet utformas så att det är förenligt med EU-rätten. Samtidigt tyder

dock erfarenheter från mervärdesskatteområdet på att problem med rätts-

säkerheten inte försvinner vid en harmonisering, utan blir av en annan

art och främst handlar om genomförandet av direktivet.

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

TSKOTTETS PRÖVNING

Även om invändningar kan riktas mot delar av förslaget i subsidiari-

tetshänseende, anser regeringen sammantaget att det inte finns skäl att

ifrågasätta kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med sub-

sidiaritetsprincipen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att utskottet står bakom regeringens uttalande om att

grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när

det gäller direkta skatter. EU-rätten (artikel 115 i FEUF) ger unionen kom-

petens när det gäller harmonisering av lagstiftning som direkt inverkar på

den inre marknadens upprättande och funktion. Som framgår av faktapro-

memorian (2010/11:FPM96 s. 11) har regeringen gjort bedömningen att

delar av förslaget går längre. Det gäller t.ex. den förändrade fördelning av

skatteintäkter som den fördelningsnyckel som kommissionen föreslagit ger

upphov till. Vilka åtaganden respektive eftergifter som en medlemsstat ska

göra i förhållande till andra medlemsstater när det gäller fördelningen av

skatteintäkter är främst en fråga som medlemsstaterna är bäst lämpade att

bedöma. En förändrad skattefördelning mellan medlemsstaterna är enligt

regeringens bedömning inte heller nödvändig för att den inre marknaden

ska fungera bättre. Även om invändningar kan riktas mot delar av försla-

get i subsidiaritetshänseende, anser regeringen sammantaget att det inte

finns skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning att förslaget är fören-

ligt med subsidiaritetsprincipen.

Oavsett de invändningar som kan riktas mot förslaget från subsidiaritets-

synpunkt ska betydelsen av en bättre samordning på företagsskatteområdet

inte underskattas. Stora delar av kommissionens förslag kan mycket väl

visa sig rymma värdefulla fördelar för företagande och investeringar inom

EU och därmed i förlängningen också för jobbtillväxten och välfärden

inom hela unionen. Trots detta anser utskottet att regeringen inte fullt ut

dragit konsekvensen av att delar av förslaget inte är fria från invändningar

från subsidiaritetssynpunkt. En alltför extensiv tillämpning av de regler

som ger unionen lagstiftningskompetens leder i förlängningen till en urholk-

ning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att bibehålla tillräck-

liga skatteintäkter för att finansiera välfärden. Utskottet anser att dessa

invändningar därför måste leda till slutsatsen att kommissionens förslag i

sitt nuvarande skick inte till alla delar är utformat så att det kan anses

vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår att riksdagen

ger uttryck för detta i ett motiverat yttrande. Ett förslag till ett sådant ytt-

rande finns i bilaga 2.

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

Reservation

Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam kon-

soliderad bolagsskattebas (CCCTB) (M, FP, C, KD)

av Henrik von Sydow (M), Ulf Berg (M), Lena Asplund (M), Fredrik

Schulte (M), Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), Lars Gustafsson

(KD) och Johnny Munkhammar (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att inte avge ett motiverat yttrande och lägger utlåtan-

det till handlingarna.

Ställningstagande

Vi vill betona att vi står bakom regeringens uttalande om att grundprinci-

pen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller

direkta skatter. Det aktuella direktivförslaget för med sig betydande föränd-

ringar för såväl svenskt näringsliv som skattesystemets utformning och

administrationen av detta samt påverkar skatteintäkterna. Förslaget och

dess effekter måste analyseras noga. I detta syfte avser regeringen att

remissbehandla förslaget. Utskottet kommer för sin del att begära överlägg-

ningar med regeringen i fråga om direktivförslagets närmare innehåll,

effekterna för svensk ekonomi, svenska företags konkurrenskraft och de

offentliga finanserna.

Det som nu är aktuellt är inte att ta ställning till om direktivet bör genom-

föras eller inte, utan att pröva om åtgärder för att uppnå syftet med

förslaget bör genomföras på unionsnivå eller på nationell nivå. Som reger-

ingen har konstaterat finns det inslag i förslaget där nödvändigheten eller

lämpligheten av en reglering på unionsnivå skulle kunna diskuteras. Kom-

missionens förslag är komplext och kan visa sig rymma betydande förde-

lar för företagande och investeringar inom EU och därmed i förlängningen

också för jobbtillväxt och välfärd inom hela unionen. Vi anser mot denna

bakgrund att förslaget inte bör avfärdas redan inom ramen för en subsidia-

ritetsprövning. Vi anser följaktligen att kommissionens bedömning att

direktivförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen bör accepteras.

Efter att en mer omfattande analys av förslaget och dess konsekvenser för

svenskt vidkommande har kunnat genomföras blir det möjligt att bättre

bedöma direktivförslaget och hur Sverige bör agera vid kommande förhand-

lingar.

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

ESERVATION

Vårt ställningstagande innebär sammanfattningsvis att vi inte vill ifråga-

sätta kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritets-

principen. Ett motiverat yttrande i subsidiaritetsfrågan blir därför inte

aktuellt.

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

ILAGA

Förteckning över behandlade förslag

KOM(2011) 121 slutlig

Förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

2010/11:SkU37

ILAGA

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag

Mot bakgrund av prövningen av subsidiaritetsprincipens tillämpning i kom-

missionens förslag om direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskat-

tebas (KOM(2011) 121) som redovisas i skatteutskottets utlåtande 2010/11:

SkU37 Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoli-

derad bolagsskattebas (CCCTB) anser riksdagen att det aktuella utkastet

innehåller inslag som innebär att förslaget i dess helhet inte är förenligt

med subsidiaritetsprincipen.

Regeringen har i faktapromemoria 2010/11:FPM96 redovisat sin bedöm-

ning i subsidiaritetsfrågan. Där erinras att det faller inom ramen för varje

medlemsstats nationella kompetens att säkra välfärden genom att ta ut och

använda skatteintäkter på lämpligt sätt. Företagsbeskattningen är nära inte-

grerad med både andra delar av skatteområdet och med medlemsstaternas

ekonomiska och politiska förhållanden. Sett från det perspektivet är med-

lemsstaten bättre lämpad än EU att bedöma och överblicka hur företagsbe-

skattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål både

nationellt och inom EU. Nationella företagsskattesystem är generellt sett

utformade på ett sätt som passar näringslivsstrukturen i varje enskild med-

lemsstat (bank och finans, industri, jordbruk etc.). Det kan därför hävdas

att det finns en risk för att CCCTB skulle kunna minska konkurrensen och

därmed negativt påverka produktiviteten inom EU. Vidare är den rättsliga

grunden för förslaget artikel 115 i FEUF, vilket innebär att rådet ska

utfärda direktiv om tillnärmning av lagar som direkt inverkar på den inre

marknadens upprättande eller funktion. Delar av förslaget går längre enligt

regeringens bedömning. Det gäller t.ex. den förändrade fördelningen av

skatteintäkter som fördelningsnyckeln ger upphov till. Vilka åtaganden

respektive eftergifter som en medlemsstat ska göra i förhållande till andra

medlemsstater när det gäller fördelningen av skatteintäkter är främst en

fråga som medlemsstaterna är bäst lämpade att bedöma. En förändrad skat-

tefördelning mellan medlemsstaterna är inte heller nödvändig för att den

inre marknaden ska fungera bättre. Regeringen håller dock med kommissio-

nen om att flera av de fördelar med CCCTB som lyfts fram för företagen

bäst skulle uppnås genom lagstiftning på EU-nivå. Detta gäller bl.a. vissa

av de administrativa förenklingar som kan förutses och minskade dokumen-

tationskrav inom EU, risken för dubbelbeskattning och möjligheten till

gränsöverskridande kvittning av förluster. Även om invändningar kan rik-

tas mot delar av förslaget i subsidiaritetshänseende, anser regeringen sam-

mantaget att det inte finns skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning

att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

kom (2011) 0121 - Bilag 4: Foreløbig begrundet udtalelse fra Skatteudvalget i Riksdagen i Sverige om en fælles EU selskabsskattebase

OTIVERAT YTTRANDE FRÅN

VERIGES RIKSDAG

ILAGA

2010/11:SkU37

Oavsett de invändningar som kan riktas mot förslaget från subsidiaritets-

synpunkt ska betydelsen av en bättre samordning på företagsskatteområdet

inte underskattas. Stora delar av kommissionens förslag kan mycket väl

visa sig rymma värdefulla fördelar för företagande och investeringar inom

EU och därmed i förlängningen också för jobbtillväxt och välfärd inom

hela unionen. Trots detta anser riksdagen att regeringen inte fullt ut dragit

konsekvensen av att delar av förslaget inte är fritt från invändningar från

subsidiaritetssynpunkt. En alltför extensiv tillämpning av de regler som ger

unionen lagstiftningskompetens leder i förlängningen till en urholkning av

medlemsstaternas suveränitet när det gäller att bibehålla tillräckliga skatte-

intäkter för att finansiera välfärden. Riksdagen anser att dessa invänd-

ningar därför måste leda till slutsatsen att kommissionens förslag i sitt

nuvarande skick inte till alla delar är utformat så att det kan anses vara

förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Tryck: Elanders, Vällingby 2011