kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

Europaudvalget 2020-21
KOM (2020) 0682 Bilag 3
Offentligt

Arbetsmarknadsutskottets utlåtande

2020/21:AU6

Subsidiaritetsprövning av

kommissionens förslag till direktiv om

tillräckliga minimilöner i Europeiska

unionen

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till

Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med

10 kap. 3 § riksdagsordningen. Utskottet anser att kommissionens förslag

strider mot subsidiaritetsprincipen.

Ett enigt utskott framhåller att åtgärder som rör lönebildning bäst regleras

på nationell nivå.

I utlåtandet finns tre särskilda yttranden (M, SD, C, KD).

Prövade förslag

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillräckliga

minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682).

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3

Ärendet och dess beredning.......................................................................... 4

Kommissionens förslag ................................................................................ 4

Bakgrund .................................................................................................... 4

Förslagets syfte och huvudsakliga innehåll ................................................ 5

Utskottets prövning ......................................................................................... 7

Inledning....................................................................................................... 7

Förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen ...................................... 7

Kommissionens bedömning ....................................................................... 7

Regeringens bedömning ............................................................................. 8

Utskottets ställningstagande ..................................................................... 10

Särskilda yttranden ....................................................................................... 13

1. Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv

om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (M, KD) ................ 13

2. Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv

om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (SD) ...................... 13

3. Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv

om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (C) ........................ 14

Bilaga 1

Förteckning över prövade förslag ................................................................. 16

Bilaga 2

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag ...................................................... 17

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om

tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen

Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets,

rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.

Stockholm den 8 december 2020

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Arman Teimouri

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arman Teimouri (L), Mats Green

(M), Anna Johansson (S), Patrik Björck (S), Saila Quicklund (M), Magnus

Persson (SD), Helén Pettersson (S), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Ann-

Sofie Lifvenhage (M), Ebba Hermansson (SD), Johan Andersson (S), Serkan

Köse (S), Leila Ali-Elmi (MP), Malin Danielsson (L), Désirée Pethrus (KD)

och Ludvig Aspling (SD).

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 28 oktober 2020 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om

tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682).

Den 6 november 2020 hänvisade kammaren förslaget till arbetsmarknads-

utskottet för subsidiaritetskontroll. Åttaveckorsfristen för att lämna ett

motiverat yttrande går ut den 20 januari 2021.

Regeringen lämnade muntlig information om förslaget vid utskottets

sammanträde den 3 november 2020 och informerade riksdagen skriftligt om

sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen den 17 november

2020 (dnr 635–2020/21). Regeringen lämnade också information om förslaget

muntligt vid utskottets sammanträde den 24 november 2020.

Förslaget som prövas anges i bilaga 1. Utskottets förslag till motiverat

yttrande finns i bilaga 2.

Kommissionens förslag

Bakgrund

Enligt kommissionen är en förutsättning för EU:s ekonomi att alla medborgare

har skäliga löner. Kommissionen beskriver hur de lägsta lönerna i många

länder halkat efter samtidigt som allt fler människor har lågavlönade jobb. Det

ökar klyftorna och skapar fattigdom. Kommissionen menar att frågan om

minimilöner är en jämställdhetsfråga då fler kvinnor än män har löner på

miniminivå.

Vidare anser kommissionen att medlemsländerna inte själva har gjort

tillräckligt för att åtgärda problemen med låga löner. I flera länder är nivåerna

för de lägsta lönerna alldeles för låga och dessutom omfattas inte alla

arbetstagare av det skydd som finns. En anledning att hålla löner på en alltför

låg nivå kan enligt kommissionen vara att det ger länderna en

konkurrensfördel. Därför menar kommissionen att det är nödvändigt att ha ett

gemensamt ramverk i EU för att skydda arbetstagarna.

Den 14 januari 2020 inledde kommissionen ett första samråd med

arbetsmarknadens parter på EU-nivå om vilka behov som fanns på området.

23 parter svarade på samrådet. Kommissionen tolkade svaren i samrådet som

att det fanns behov av ytterligare åtgärder på EU-nivå och inledde den 3 juni

2020 ett andra samråd som fokuserade på vilken typ av rättsakt som skulle

kunna bli aktuell. Samrådet pågick till den 4 september 2020 och resulterade i

19 svar. De fackliga organisationerna på Europanivå ville se ett direktiv med

bindande minimikrav, medan arbetsgivarorganisationerna var emot bindande

lagstiftning.

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2020/21:AU6

Kommissionens samlade bedömning av samråden var att ett rättsligt

bindande initiativ på EU-nivå var nödvändigt. Kommissionen konstaterade

även att arbetsmarknadens parter inte var överens om att inleda förhandlingar

för att ingå ett avtal på unionsnivå, enligt artikel 155 i fördraget om Europeiska

unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Därmed gick kommissionen vidare

med att förbereda ett förslag.

Den nuvarande kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen har

lyft fram frågan om minimilöner som en av sina viktigaste prioriteringar. I sitt

linjetal om tillståndet i unionen den 16 september 2020 underströk von der

Leyen vikten av skäliga löner för alla medborgare i EU och deklarerade att

kommissionen skulle stödja medlemsstaterna genom att inrätta ett ramverk för

minimilöner.

Kommissionen ser de negativa effekterna av covid-19-pandemin på EU-

ländernas ekonomier som ytterligare ett argument för att garantera skäliga

minimilöner. Om ländernas ekonomier ska kunna återhämta sig är det enligt

kommissionen viktigt att alla arbetstagare har en lön som de kan leva på. Om

minimilönerna sätts på lämpliga nivåer och med hänsyn till ländernas

ekonomiska förhållanden kan de både stödja utsatta arbetstagare och bidra till

att bevara arbetstillfällen samtidigt som de säkrar företagens konkurrenskraft,

menar kommissionen. Kommissionen bedömer att en reglering av minimi-

lönerna på så vis gör att medlemsstaterna kan bygga upp rättvisa och

motståndskraftiga ekonomier.

Den 28 oktober 2020 presenterade kommissionen sitt förslag om

tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen i form av ett direktiv

(COM(2020) 682).

Förslagets syfte och huvudsakliga innehåll

Förslaget syftar enligt kommissionen till att se över de nationella regelverken

för minimilöner så att de blir tydligare och omfattar fler löntagare än i dag.

Kommissionen skriver att en reformering av minimilönerna helst ska ske

genom kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Målet med direktivet är att säkerställa att arbetstagare får löner som tillåter

en skälig levnadsstandard var de än arbetar i unionen.

Systemen för minimilöneskydd ser olika ut i de olika länderna. Medan

6 länder, däribland Sverige, har kollektivavtalsmodeller har 21 medlemsstater

lagstadgade minimilöner. Kommissionen riktar därför förslaget olika till olika

medlemsstater, beroende på vilka system de har i dagsläget.

I förslaget finns det även bestämmelser som riktar sig till alla

medlemsstater. Det handlar t.ex. om hur begrepp som minimilön, kollektiv-

avtal och kollektivförhandlingar ska definieras och om hur medlemsstaterna

ska främja kollektiva förhandlingar om lönesättning. Det finns även

bestämmelser om övervakning och uppgiftsinsamling, om rätt till prövning

och skydd mot ogynnsam behandling samt om sanktioner vid överträdelse av

nationella bestämmelser.

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

Den del i förslaget som gäller lagstadgade minimilöner riktar sig endast till

de medlemsstater som i dag har system med lagstadgade minimilöner. För

dessa länder syftar förslaget till att minimilönerna ska fastställas på tillräckliga

nivåer samtidigt som man tar hänsyn till socioekonomiska förhållanden och

skillnader mellan regioner och sektorer.

Kommissionen framhåller att ramen på unionsnivå inte inkräktar på

medlemsstaternas frihet att fastställa tillgången till minimilöneskydd enligt

kollektivavtal, i enlighet med nationella traditioner och med full respekt för

arbetsmarknadsparternas avtalsfrihet. I förslaget anges vidare att direktivet

inte föreskriver någon skyldighet att införa någon lagstadgad minimilön i de

medlemsstater där det inte förekommer, och inte heller att göra kollektivavtal

allmängiltiga.

Kommissionen konstaterar att minimilönerna i regel är högre i de länder

som har kollektivavtalsmodeller och att det där även finns färre låginkomst-

tagare. Kommissionen vill därför uppmuntra till partsförhandlingar i alla

medlemsländer och kräver att de medlemsstater där mindre än 70 procent av

arbetstagarna täcks av kollektivavtal upprättar en handlingsplan för att främja

kollektivavtalsförhandlingar.

Kommissionen understryker vikten av kontroll och övervakning av

minimilöneskyddet. I förslaget ingår att medlemsländerna varje år ska

rapportera hur minimilöneskyddet i respektive land garanteras. Kommissionen

ser detta som ett sätt att säkerställa att minimilöneskyddet följs på ett ända-

målsenligt sätt och anser att det skyddar företagen mot illojal konkurrens.

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2020/21:AU6

Utskottets prövning

Inledning

Subsidiaritetsprincipen regleras i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska

unionen (nedan EU-fördraget). Enligt denna artikel ska unionen, på de

områden där den inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och

i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning

kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade

åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Unionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med

protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

De nationella parlamenten ska se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet

med det förfarande som anges i protokollet.

Enligt nämnda protokoll ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen

översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten för

att dessa ska kunna ta ställning till om förslaget är förenligt med subsidiaritets-

principen.

Riksdagen ska i enlighet med 9 kap. 20 § riksdagsordningen pröva om ett

utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen

Kommissionens bedömning

Kommissionen anger artikel 153.1 b i EUF-fördraget som rättslig grund.

Enligt denna artikel ska unionen stödja och komplettera medlemsstaternas

verksamhet inom området arbetsvillkor. Eftersom förslaget inte innehåller

några åtgärder som direkt påverkar lönenivån menar kommissionen att

förslaget fullt ut följer gränserna för unionens befogenhet som sätts i artikel

153.5 i EUF-fördraget, där det anges att bl.a. löneförhållanden inte ingår i

unionens befogenheter.

Kommissionen anser att en avgörande faktor för rimliga arbetsvillkor är att

ha en minimilön som garanterar en skälig levnadsstandard. Även om löner på

nationell nivå otvetydigt faller under medlemsstaternas behörighet, ingår de

stora skillnaderna i standarder för tillgång till en rimlig minimilön i

arbetsvillkoren. Dessa skillnader skapar enligt kommissionen stor ojämlikhet

på den inre marknaden och det kan bäst åtgärdas på unionsnivå.

Kommissionen skriver vidare:

I de flesta medlemsstaterna påverkas arbetstagarna av otillräckliga nivåer

på minimilönerna och/eller av brister i vilka som omfattas av

minimilöneskyddet. De här problemen påverkar arbetstagare både i länder

med lagstadgad minimilön och i länder med kollektivförhandlingar.

Dessutom riskerar fler arbetstagare att påverkas i framtiden på grund av

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

den långvariga nedgången i andelen som omfattas av kollektiv-

förhandlingar och på en ökad polarisering på arbetsmarknaden. När man

tittar framåt skapar detta utmaningar när det gäller att skapa lika villkor på

den inre marknaden och säkerställa att konkurrensen bygger på höga

sociala standarder, innovation och produktivitetsförbättringar.

Minimilönepolitiken har varit föremål för multilateral övervakning i

den europeiska planeringsterminen, och EU har utfärdat politiska riktlinjer

till utvalda medlemsstater. Även om många medlemsstater på senare år har

vidtagit åtgärder för att förbättra sina system för minimilöner, har de

nationella åtgärderna inte varit tillräckliga för att motverka problemet med

för låg nivå på och/eller att alltför få omfattas av minimilöneskyddet. Utan

politiska åtgärder på EU-nivå kan enskilda länder vara mindre benägna att

förbättra sina minimilöner på grund av uppfattningen att detta kan inverka

negativt på deras kostnadskonkurrenskraft utåt.

Åtgärder på EU-nivå kommer att vara mer verkningsfulla än åtgärder

på nationell nivå när det gäller att stärka systemen för fastställande av

minimilöner. Det kommer att skapa tydligare förväntningar, säkerställa att

framstegen inte blir ofullständiga eller ojämna och stärka förtroendet

mellan medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter. Det kommer att

bidra till att ge den impuls som krävs för att reformera mekanismerna för

att fastställa minimilöner på nationell nivå. Åtgärder på EU-nivå kommer

därför att bidra till att säkerställa lika villkor på den inre marknaden genom

att motverka stora skillnader i hur många som omfattas av minimilönerna

och vilken nivå de ligger på, när det gäller skillnader som inte motiveras

av underliggande ekonomiska villkor. Detta skulle inte kunna uppnås i

tillräcklig grad genom icke samordnade åtgärder i medlemsländerna.

Det föreslagna direktivet anger en ram för minimistandarder och

respekterar medlemsstaternas behörighet att fastställa högre standarder,

utan att det påverkar den roll som medlemsstaterna kan anförtro

arbetsmarknadens parter, i enlighet med nationella traditioner och med full

respekt för arbetsmarknadsparternas avtalsfrihet. I enlighet med artikel

153.2 b i EUF-fördraget stöder och kompletterar det föreslagna direktivet

medlemsstaternas åtgärder genom minimikrav som genomförs successivt.

Regeringens bedömning

Regeringen informerade i en promemoria till riksdagen den 17 november 2020

om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i direktiv-

förslaget. Regeringen anser att det i nuläget är tveksamt om direktivförslaget

är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Regeringen skriver:

Regeringen noterar att kommissionen har uppmärksammat att EU:s

befogenheter på området är begränsade. Regeringen delar den

bedömningen. Förslag om lönenivåer ligger utanför EU:s befogenhet.

EU:s möjligheter att föreslå åtgärder för att skapa minimikrav om

arbetsvillkor gällande lön är därmed begränsade. En åtgärd på EU-nivå har

redan av det skälet begränsade förutsättningar att på ett effektivt och

träffsäkert sätt bidra till att lönerna på nationell nivå är skäliga och

tillräckliga. Redan detta förhållande gör att det kan ifrågasättas om målet

för de planerade åtgärderna bättre kan genomföras på gemenskapsnivå.

Regeringen noterar vidare att det angivna syftet med förslaget är att

förbättra arbets- och levnadsvillkoren i unionen. I sin

subsidiaritetsprövning motiverar dock kommissionen förslaget främst med

att åtgärder på EU-nivå kommer att bidra till att säkerställa lika villkor på

den inre marknaden. Regeringen delar visserligen kommissionens

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2020/21:AU6

uppfattning att det är viktigt att undvika osund lönekonkurrens på den inre

marknaden. De argument som används vid en subsidiaritetsprövning bör

som utgångspunkt dock vara sådana som tar sikte på att uppfylla syftet

med den föreslagna åtgärden. Andra aspekter kan anföras men inte i sig

motivera att en åtgärd vidtas på EU-nivå. Vad gäller argumentet om att

föreslagna åtgärder skulle stärka lika villkor på den inre marknaden menar

regeringen för övrigt att direktivförslagets kriterier för lagstadgade

minimilöners tillräcklighet riskerar att öka skillnaderna mellan

minimilönenivåerna i medlemsländerna. En sådan konsekvens kan utläsas

i kommissionens egna beräkningar i konsekvensbedömningen.

Regeringen menar att det visar hur svårt det är att få träffsäkra och

adekvata åtgärder på EU-nivå vad gäller lönebildning och att de därför är

mindre lämpliga än åtgärder på nationell nivå.

Regeringen anser att betydelsen av en välfungerande lönebildning inte

har kommit tillräckligt till uttryck i kommissionens bedömning. Särskilt

gäller detta arbetsmarknadens parters roll för en balanserad lönebildning.

För arbetsmarknadens funktionssätt, såväl nationellt som på EU-nivå,

liksom för den inre marknaden, är det viktigt att beslut fattas av de

intressenter som är mest insatta och närmast berörda. Detta skapar

nödvändig flexibilitet balanserat med ett adekvat skydd för arbetstagares

villkor och sysselsättning. I Sverige, liksom i varierande grad i andra

medlemsländer, är det arbetsmarknadens parter som har bedömts vara de

som är bäst lämpade att göra avvägningar vad gäller lönebildning.

I sammanhanget finns det anledning att beakta erfarenheterna från

direktiv 2003/88/EG (arbetstidsdirektivet). Detta direktiv reglerar också

förhållanden som i Sverige, liksom i många andra medlemsstater, i stor

omfattning hanteras av arbetsmarknadens parter. Direktivet har genom

senare tolkningar av EU-domstolen skapat ett svårtillämpat system.

Varken medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter eller kommissionen är

nöjda med situationen. Regeringen menar att det är av stor vikt att ett

direktiv om tillräckliga minimilöner inte skapar motsvarande problem och

låsningar för lönebildningen.

Enligt kommissionen skulle direktivförslaget bl.a. stärka förtroendet

mellan medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter. Visserligen

innehåller förslaget åtgärder för att främja kollektivförhandlingar.

Regeringen är dock tveksam till att förslaget skulle leda till att förtroendet

mellan medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter skulle stärkas.

Regeringen menar att det i länder som Sverige snarare finns risk för att

förslaget skapar spänningar mellan staten och arbetsmarknadens parter. De

föreslagna åtgärderna för att främja kollektivförhandlingar och om

rapporteringskrav är känsliga utifrån arbetsmarknadens parters autonomi.

De olika arbetsmarknadsmodellerna ska respekteras och samverkan med

arbetsmarknadens parter måste utgå ifrån de olikheter som finns mellan

olika länders system. Det kan därför ifrågasättas om målet för de planerade

åtgärderna bättre kan genomföras på gemenskapsnivå.

Direktivförslaget innehåller också definitioner av flera begrepp såsom

minimilön, kollektivförhandlingar och kollektivavtal. Regeringens

preliminära bedömning är att dessa bäst kan utvecklas i förhållande till de

olika systemens särart på nationell nivå.

Regeringen konstaterar att det återstår arbete med att analysera

förslaget och att dess närmare innebörd för närvarande inte är helt klarlagd.

Å ena sidan presenteras förslaget som ett ramverk som tar hänsyn till olika

arbetsmarknadsmodeller. Å andra sidan innehåller förslaget bestämmelser

som även för ett medlemsland med en arbetsmarknadsmodell som den

svenska kan tolkas så att de handlar om enskilda arbetstagares rättigheter.

Konsekvenserna av förslaget är i nuläget svåra att överblicka.

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

Regeringen konstaterar att flera av de åtgärder som föreslås inte är bäst

lämpade att hanteras på EU-nivå då förutsättningarna och systemen skiljer

sig åt väsentligt mellan EU:s medlemsstater. Det finns inte heller någon

tydlig gränsöverskridande dimension i de frågor som avses regleras.

Sammanfattningsvis anser regeringen att det i nuläget är tveksamt om

direktivförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att kommissionen anger att direktiv-

förslaget grundas på artikel 153.1 (b) i EUF-fördraget. Enligt denna artikel ska

EU understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom bl.a.

området arbetsvillkor för att uppnå målen i artikel 151 som bl.a. innefattar att

förbättra levnads- och arbetsvillkor. Bestämmelsen ska dock inte tillämpas på

löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout (artikel 153.5).

Utskottet konstaterar vidare att kommissionen menar att förslaget respekterar

gränserna för EU:s befogenheter eftersom det inte innehåller krav på åtgärder

som direkt påverkar lönenivåerna.

Utskottet finner denna tolkning anmärkningsvärd. Fördraget är tydligt med

att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor inom området

löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området.

Eftersom delar av direktivet föreslås vara bindande för alla medlemsstater är

det ett ingrepp i de nationella modellerna för lönebildning. Det råder vidare

ingen tvekan om, menar utskottet, att frågor om minimilöner faller inom ramen

för vad fördraget uttrycker som löneförhållanden.

En åtgärd på EU-nivå har redan av dessa skäl begränsade förutsättningar

att på ett effektivt och träffsäkert sätt bidra till att lönerna på nationell nivå är

skäliga och tillräckliga, anser utskottet.

Utskottet övergår nu till frågan om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen

i förslaget, som är det som utskottets prövning avser. Utskottet konstaterar att

subsidiaritetsprövningen endast kan omfatta kommissionens översända

befintliga förslag, något som konstitutionsutskottet i andra sammanhang har

förtydligat (bl.a. i ett yttrande över formerna för motiverat yttrande vid

subsidiaritetsprövning, se konstitutionsutskottets prot. 2011/12:27). Subsidi-

aritetsprincipen innebär att EU ska vidta en åtgärd endast om målen för

åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva.

Det ska med andra ord finnas ett mervärde med åtgärden på unionsnivå.

Utskottet menar att en viktig utgångspunkt i sammanhanget är att

medlemsstaterna i EU har olika modeller för att hantera lönebildningsfrågor.

Medan en del länder har kollektivavtalsmodeller har andra länder lagstadgade

minimilöner. Även mellan de länder som har liknande modeller finns det

skillnader. En förutsättning för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska

fungera är t.ex. att arbetsmarknadens parter har frihet att förhandla utan

inblandning av staten. Lönerna i en sådan arbetsmarknadsmodell blir rimliga

just genom att de förhandlas mellan två jämnstarka parter, fack och

arbetsgivare. Om EU blandar sig i dessa frågor riskerar det att urholka

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2020/21:AU6

modeller som den svenska. Vidare har medlemsländerna olika ekonomiska

och sociala förutsättningar vilket påverkar arbetsmarknaderna och löne-

nivåerna.

Skillnaderna som råder mellan medlemsländerna gör att utskottet kraftfullt

ifrågasätter om målet för de planerade åtgärderna bättre kan uppnås på

gemenskapsnivå än på nationell nivå. Det är svårt att finna träffsäkra åtgärder

på EU-nivå som fungerar för alla medlemsländer. Det finns inte heller någon

tydlig gränsöverskridande dimension i de frågor som avses regleras.

Kommissionen motiverar framför allt förslaget med att åtgärder på EU-nivå

kommer att bidra till att säkerställa lika villkor på den inre marknaden. Dessa

aspekter är inte oviktiga, men eftersom syftet med förslaget anges vara att

förbättra arbets- och levnadsvillkoren i unionen hör nämnda argument inte

hemma i detta sammanhang. De argument som används vid en subsidiaritets-

prövning bör som utgångspunkt vara sådana som tar sikte på att uppfylla syftet

med den föreslagna åtgärden. Dessutom delar utskottet regeringens

bedömning att förslaget, tvärtemot vad kommissionen bedömer, riskerar att

öka skillnaderna mellan minimilönenivåerna i medlemsländerna.

Direktivförslaget innehåller också definitioner av begrepp som minimilön,

kollektivförhandlingar och kollektivavtal. Utskottet håller med regeringen om

att sådana centrala arbetsrättsliga begrepp bäst utvecklas i förhållande till de

olika systemens särart på nationell nivå.

Utskottet vill framhålla att parterna på den svenska arbetsmarknaden, såväl

arbetstagar- som arbetsgivarorganisationerna, uttryckt en stark oro och

frustration över att kommissionen går fram med ett förslag om bindande regler

om minimilöner. Utskottet noterar att Svenskt Näringsliv stod bakom Business

Europe i samrådsförfarandet och var mycket kritiskt till ett direktiv på

området. De fackliga organisationerna i Sverige skickade tillsammans med

sina kollegor i Norge, Danmark och Island ett öppet brev till kommissionen i

samband med det första samrådet och ytterligare ett brev i samband med det

andra. I breven beklagade de nordiska fackförbunden att Europafacket ställt

sig positivt till åtgärder om minimilöner och uttryckte särskilt kritik mot

bindande lagstiftning på EU-nivå. De nordiska fackförbunden förklarade bl.a.

att de ansåg att det saknades rättslig grund för EU-lagstiftning på området och

att ett direktiv skulle vara ett allvarligt hot mot de nordiska arbetsmarknads-

modellerna.

Det råder alltså en stor och bred samsyn i Sverige om att lönebildningen är

en nationell angelägenhet som med kraft måste värnas. Den svenska

lönebildningsmodellen som bygger på förhandlingar mellan fack och arbets-

givare måste också erkännas som ett fullgott sätt att åstadkomma tillräckliga

minimilöner. Betydelsen av en väl fungerande lönebildning måste stå i fokus

när nya åtgärder diskuteras.

Vidare anser utskottet att konsekvenserna av förslaget är mycket svåra att

överblicka. I slutändan är det EU-domstolen som tolkar de direktiv som EU

antar, och det är därför inte möjligt att förutse hur direktivet i fråga kommer

att tillämpas i olika situationer. Förslaget innebär ett verkligt hot mot den

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

svenska arbetsmarknadsmodellen eftersom såväl lönerna i Sverige som den

svenska kollektivavtalsmodellen kommer att kunna prövas av EU-domstolen.

Utskottet oroas också över att en sådan extensiv tolkning av EU:s

befogenheter enligt EUF-fördraget som kommissionen gör i det nu aktuella

fallet kan leda till att kommissionen även fortsättningsvis kommer att föreslå

gemensamma åtgärder på det arbetsrättsliga området. Utskottet understryker

att det är centralt att medlemsstaternas befogenheter på detta område värnas i

EU-arbetet. Det har varit en grundbult i det svenska förhållningssättet till EU

ända sedan vi gick med i unionen. Utgångspunkten måste således även i

fortsättningen vara att frågor inom det arbetsrättsliga området som saknar en

tydlig gränsöverskridande dimension i första hand bör hanteras på nationell

nivå.

Sammanfattningsvis är det utskottets bestämda uppfattning att åtgärder som

rör lönebildning bäst regleras på nationell nivå. Målet med direktivet är att

säkerställa att arbetstagare får löner som tillåter en skälig levnadsstandard var

de än arbetar i unionen. Detta kan enligt utskottet uppnås i tillräcklig utsträc-

kning av medlemsländerna själva eftersom förutsättningarna och systemen för

lönebildning skiljer sig åt väsentligt mellan de olika länderna. Det finns inte

heller någon tydlig gränsöverskridande dimension i de frågor som avses

regleras. Det finns alltså inget mervärde i åtgärder på EU-nivå i lönebildnings-

frågorna.

Utskottet har tidigare framhållit vikten av att förhandlingen om förslag till

rättsakter inte inleds innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen har gått ut

(bet. 2017/18:AU17). Detta har även uppmärksammats av konstitutions-

utskottet (bet. 2017/18:KU5). Utskottet har inte ändrat uppfattning i den frågan

och beklagar att förhandlingarna inom rådet om förslaget om tillräckliga

minimilöner redan har inletts, alltså långt innan medlemsländernas subsidi-

aritetsprövningar är avslutade.

Utskottet anser mot denna bakgrund att kommissionens förslag strider mot

subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande

till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med

10 kap. 3 § riksdagsordningen.

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

Särskilda yttranden

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till

direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen

(M, KD)

Mats Green (M), Saila Quicklund (M), Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

Désirée Pethrus (KD) anför:

Vi är starkt kritiska till kommissionens förslag som otvetydigt saknar rättslig

grund och som helt och hållet omfattar åtgärder som ska hanteras på nationell

nivå. Eftersom vi ser stora fördelar med ett enigt utskott kring ett motiverat

yttrande till EU-kommissionen i denna subsidiaritetsprövning har vi valt att

ställa oss bakom utskottets motiverade yttrande.

Vi vill dock framhålla att vi alltjämt är mycket kritiska till att regeringen

varit pådrivande i antagandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Att EU:s medlemsländer 2017 undertecknade pelaren har lett till en rad

rättsligt bindande initiativ från kommissionen på det social- och arbets-

marknadspolitiska området. Flera av förslagen är numera antagna och utgör

rättsligt bindande rättsakter. Detta var något vi förutsåg redan från början och

vi kan inte annat än beklaga att regeringen inte såg detta komma. Vi menar att

förslaget om minimilöner är ett direkt resultat av pelaren och vi är djupt oroade

över de senaste årens utveckling.

Vi är vidare starkt kritiska till regeringens oförmåga och dubbla budskap

när det gäller förslaget om minimilöner. Regeringens strategi för att motverka

förslaget har trots regeringens redovisade förhoppningar om motsatsen

uppenbarligen misslyckats. Regeringen försvarar inte den svenska modellen

när det som bäst behövs och vi tror inte att regeringen inser vidden av

konsekvenserna detta kommer att få.

Avslutningsvis, när det gäller förhandlingen i rådet om förslaget, åter-

kommer vi med synpunkter i kommande överläggningar med regeringen.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till

direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen

(SD)

Magnus Persson (SD), Ebba Hermansson (SD) och Ludvig Aspling

(SD) anför:

Förslaget om minimilöner innebär ett direkt och allvarligt hot mot den svenska

modellen för lönesättning. För att värna Sveriges intresse i frågan om

subsidiaritet är det av största vikt att utskottet enas kring en text; det får inte

finnas några skäl att tro att det finns splittring vad gäller frågan i sak.

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

ÄRSKILDA YTTRANDEN

Vi vill däremot kritisera hur frågan hanterats från regeringens sida.

Bakgrunden till det aktuella förslaget är framförallt den europeiska pelaren för

sociala rättigheter som är ett politiskt inriktningsdokument som antogs under

ett toppmöte i Göteborg år 2017 på initiativ av bland andra statsminister Stefan

Löfven. Punkt 6 i deklarationen om den sociala pelaren innehåller en uttrycklig

hänvisning till frågan om minimilöner och utkastet till direktiv om mini-

milöner hänvisar till den deklarationen på inte mindre än åtta ställen.

Kopplingen mellan dessa två dokument är glasklar.

Redan vid pelarens undertecknande påpekade vi de risker som initiativet

kunde medföra. I en intervju kort efter toppmötet påstod statsministern att det

var en skröna att pelaren skulle leda till ökad överstatlighet, något vi nu vet

inte stämmer.

Företrädare för regeringspartierna har vid ett flertal tillfällen understrukit

att frågan om EU-reglering av minimilöner diskuterats innan toppmötet i

Göteborg, varför pelaren i sig inte är förslagets ursprung. Det argumentet är

uppenbarligen oriktigt. Tvärtom framstår det som relativt självklart att i en

situation där starka intressen vill se ett förslag som är skadligt för Sverige bör

den svenska regeringen göra allt för att hålla den frågan borta från den

lagstiftande agendan. Statsminister Stefan Löfven valde att göra det motsatta.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till

direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen

(C)

Martin Ådahl (C) anför:

Eftersom jag ser stora fördelar med ett enigt utskott kring ett motiverat

yttrande till EU-kommissionen i denna för Sverige så viktiga fråga har jag valt

att ställa mig bakom utskottets motiverade yttrande. Det motiverade yttrandet

innehåller tillräckliga skrivningar om att det saknas rättslig grund för förslaget

och tillräckligt tydliga och skarpa skrivningar om att förslaget omfattar

åtgärder som bäst hanteras på nationell nivå.

Jag hade dock gärna sett ännu skarpare skrivningar om avsaknad av rättslig

grund och vill i sammanhanget framhålla att jag fortfarande är kritisk till den

europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den sociala pelaren har lett till en

rad rättsligt bindande initiativ från kommissionen på det social- och

arbetsmarknadspolitiska området och flera av förslagen är numera antagna och

utgör bindande lagstiftning för medlemsstaterna. Det nu aktuella lagförslaget

om minimilöner är också ett exempel på förslag som hänvisar till och tar sin

utgångspunkt i den sociala pelaren. Jag beklagar denna utveckling och är oroad

över att kommissionen kommer att fortsätta på samma spår. Det är i

sammanhanget olyckligt att regeringen var pådrivande för antagandet av den

sociala pelaren 2017 och Centerpartiet varnade då för negativa konsekvenser,

farhågor som nu tyvärr besannats.

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

ÄRSKILDA YTTRANDEN

2020/21:AU6

Avslutningsvis, när det gäller förhandlingen i rådet om förslaget,

återkommer jag med synpunkter i kommande överläggningar med regeringen.

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

ILAGA

Förteckning över prövade förslag

Kommissionens förslag om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen

(COM(2020) 682).

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

ILAGA

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag

Riksdagen har prövat om kommissionens förslag till Europaparlamentets och

rådets direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen

(COM(2020) 682) strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att

förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen av de skäl som redovisas i detta

motiverade yttrande.

Riksdagen konstaterar inledningsvis att kommissionen anger att direktiv-

förslaget grundas på artikel 153.1 (b) i fördraget om Europeiska unionens

funktionssätt (EUF-fördraget). Enligt denna artikel ska EU understödja och

komplettera medlemsstaternas verksamhet inom bl.a. området arbetsvillkor

för att uppnå målen i artikel 151 som bl.a. innefattar att förbättra levnads- och

arbetsvillkor. Bestämmelsen ska dock inte tillämpas på löneförhållanden,

föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout (artikel 153.5). Riksdagen

konstaterar vidare att kommissionen menar att förslaget respekterar gränserna

för EU:s befogenheter eftersom det inte innehåller krav på åtgärder som direkt

påverkar lönenivåerna.

Riksdagen finner denna tolkning anmärkningsvärd. Fördraget är tydligt

med att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor inom området

löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området.

Eftersom delar av direktivet föreslås vara bindande för alla medlemsstater är

det ett ingrepp i de nationella modellerna för lönebildning. Det råder vidare

ingen tvekan om, menar riksdagen, att frågor om minimilöner faller inom

ramen för vad fördraget uttrycker som löneförhållanden.

En åtgärd på EU-nivå har redan av dessa skäl begränsade förutsättningar

att på ett effektivt och träffsäkert sätt bidra till att lönerna på nationell nivå är

skäliga och tillräckliga, anser riksdagen.

Riksdagen övergår nu till frågan om tillämpningen av subsidi-

aritetsprincipen i förslaget, som är det som riksdagens prövning avser.

Riksdagen konstaterar att subsidiaritetsprövningen endast kan omfatta

kommissionens översända befintliga förslag, något som konstitutionsutskottet

i andra sammanhang har förtydligat (bl.a. i ett yttrande över formerna för

motiverat yttrande vid subsidiaritetsprövning, se konstitutionsutskottets prot.

2011/12:27). Subsidiaritetsprincipen innebär att EU ska vidta en åtgärd endast

om målen för åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av

medlemsstaterna själva. Det ska med andra ord finnas ett mervärde med

åtgärden på unionsnivå.

Riksdagen menar att en viktig utgångspunkt i sammanhanget är att

medlemsstaterna i EU har olika modeller för att hantera lönebildningsfrågor.

Medan en del länder har kollektivavtalsmodeller har andra länder lagstadgade

minimilöner. Även mellan de länder som har liknande modeller finns det

skillnader. En förutsättning för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska

fungera är t.ex. att arbetsmarknadens parter har frihet att förhandla utan

kom (2020) 0682 - Bilag 3: Begrundet udtalelse af 8. december 2020 af den svenske Rigsdags Arbejdsmarkedsudvalg vedr. Kommissionens forslag om passende mindstelønninger i Europa.

2020/21:AU6

ILAGA

OTIVERAT YTTRANDE FRÅN

VERIGES RIKSDAG

inblandning av staten. Lönerna i en sådan arbetsmarknadsmodell blir rimliga

just genom att de förhandlas mellan två jämnstarka parter, fack och

arbetsgivare. Om EU blandar sig i dessa frågor riskerar det att urholka

modeller som den svenska. Vidare har medlemsländerna olika ekonomiska

och sociala förutsättningar vilket påverkar arbetsmarknaderna och löne-

nivåerna.

Skillnaderna som råder mellan medlemsländerna gör att riksdagen kraftfullt